Kriget plågar bokhandel i Helsingfors

Andreas Agopovs vecka började dystert. Han upptäckte att företaget tappat mer än hälften av beställningarna.

– Våra siffror är fortfarande röda. Folk har panikpåslag. De vet inte vad som händer och vågar inte trycka på "köp", säger Agopov när HBL träffar honom på fredagen.

Han har en galen vecka bakom sig. Många gånger när telefonen ringt har det inte varit boksugna kunder, utan oroliga mammor som bett om hjälp för att evakuera sina söner undan den ryska arméns tentakler.

– Vi kan språket men är bosatta i Helsingfors, så vi blir en kulturbro mellan Ryssland och Finland.

Agopov ärvde företaget Ruslania Books av sin far. Förr hade Ruslania en fysisk affär på Bulevarden, men i dag finns bokhandeln bara online. På kontoret jobbar anställda med att importera ryska böcker, tidningar och notskrifter och sälja dem vidare i Finland och övriga världen.

Att ryska banker utesluts ur Swift-systemet verkar oroa Agopovs kunder – de tror att transaktionerna inte kommer fram. Också själva namnet kan vilseleda kunderna att tro att pengarna skulle sippra ut i Ryssland, tror Agopov.

– Även om det är uppenbart för dig och mig att våra lokaler och bankkonton är här i Vallgård och ingen annanstans så kanske det inte är det för kunderna.

Hur går det då för andra ryska företag?

Restaurang Trojka i Tölö har samma antal gäster och bokningar som före invasionen, säger en servitör till HBL.

– Men vi utsätts för hat i sociala medier. På Facebook skrev en person att vi är "hålan som Fabriksgatans råttor" samlas i. Det var en känga mot ryska ambassaden, men diplomaterna brukar inte ens äta här.

Den ryska expediten i livsmedelsbutiken Kalinka i Östra centrum avböjer att kommentera, och den estniska ägaren ber att få återkomma – han är bortrest.

Liksom de andra företagen tror sig inte Andreas Agopov på Ruslania Books vara föremål för bojkott.

– Vi har nog fått hatpost av folk som tycker att vi borde ta bort ryska produkter ur utbudet. Om vi gjorde det skulle vi ha kvar bara 15 procent av vår omsättning, som kommer från bland annat finska läroböcker.

Agopov nämner en kund som i 20 år beställt en rysk tidning av Ruslania, men som nu sagt upp sin prenumeration.

– Han skrev ett väldigt hjärtligt mejl. Han var inte besviken på oss, utan på världspolitiken.

Några band till president Vladimir Putin har Agopov inte – och väldigt svaga till Ryssland för den delen.

Agopovs farmor var armenier. Folkgruppen drabbades av en massiv etnisk rensning då miljoner armenier mördades i Osmanska riket 1915–1917. Farmodern flydde till Sovjetunionen, där Agopovs far föddes och växte upp med ryska som hemspråk.

Pappan emigrerade vidare till Finland och fick Andreas, som i dag pratar finsk Helsingforsslang med HBL, ryska med sina anställda, och engelska med lejonparten av kunderna.

Han har ett likadant förhållande till Ryssland som många finlandssvenskar till Sverige.

– Om jag vill fira midsommar i Sankt Petersburg åker jag Allegro dit och njuter av kunna läsa gatuskyltar och att tala samma språk som de.

Om det blir en tillfällig svacka kommer Ruslania Books att klara sig, anser Agopov. Bokhandeln har funnits sedan 1986 och överlevt bland annat Sovjetunionens sammanbrott.

Men invasionens svallvågor är bara en av kriserna Ruslania Books dras med. Sedan poststrejken 2019 har bokhandeln haft leveransproblem och coronaviruset sätter fortfarande käppar i hjulen.

Agopovs största farhåga är att Putins krig skapar mer bestående russofobi i Finland.

– Min pappa satt i bussen häromdagen när en kvinna pratade ryska i telefon. Då ställde sig en finsk man framför henne och höjde rösten. Min pappa måste ingripa för att han skulle sluta.

Agopov själv har inte utsatts för påhopp, men han är bestört över att behöva varsla sin nioåriga dotter om rysskräck.

– Jag sa åt henne: "Du ska inte bli förundrad om jag pratar finska i stället för ryska när jag hämtar dig på skolan."

Han sänker rösten.

– Jag hoppas att hon aldrig mobbas för det.

Agopovs fru är finsk, så han gjorde medvetet valet att prata ryska med sin dotter. Inte minst för att det öppnar portar till en bottenlös kulturskatt.

– Inget krig kan rubba arvet från alla stora författare, tonsättare och diktare. Varför skulle jag beröva min dotter tillgången till det?