Stig Gustavson ifrågasätter ny bolagsjätte: Avtalet missgynnar Konecranes

Konecranes storägare Stig Gustavson kritiserar fusionsplanerna med Cargotec. Invändningarna är åtminstone delvis motiverade, säger analytikern Erkki Vesola på Inderes.

Stig Gustavson tror att Konecranes skulle skapa mer värde som självständigt bolag.
Konecranes långvariga bakgrundskraft Stig Gustavson sällar sig till skeptikerna gällande den planerade fusionen med Cargotec. Med nuvarande avtalsvillkor behandlas Konecranes aktieägare orättvist jämfört med Cargotecs dito.
"Resultatet av en sammansmältning skulle bli ett monster, det vill säga ett konglomerat. Värderingen skulle aldrig bli lika hög som i ett fokuserat och transparent företag", säger Gustavson i Kauppalehti.
När HBL når Gustavson uttrycker han sig inte i lika häftiga ordalag. Ordet "monster" är inte hans eget ordval utan ett citat som han tagit av en analytiker.
Men faktum kvarstår: fusionen skulle ge upphov till ett spretigt jättebolag. Cargotecs produktportfölj innefattar allt från containerhantering i hamnar till vägburna lastmaskiner och lasthanteringslösningar för fartyg.
– Det finns vissa fördelar med en fusion, ett större företag har ju till exempel större resurser för utveckling. Men samtidigt skapar den ett enormt konglomerat, tyvärr. Och konglomeraten handlas alltid med rabatt, säger Gustavson.

Avtalet missgynnar Konecranes

Det mest centrala i Stig Gustavsons kritik är dock inte att det nya bolaget riskerar bli ett svåröverskådligt jättebolag, utan att avtalet ger Cargotecs aktieägare en oförtjänt fördel.
– En rätt enig analytikerkår värderar Konecranes framtidsutsikter högre än Cargotecs. Och jag håller med dem. Genom fusionen får vi dela med oss av våra vinster med Cargotec, trots att de har sämre utsikter.
I förslaget till villkor för fusionen får Cargotecs och Konecranes ägare ungefär lika stort ägande i det nya planerade bolaget. Eftersom Konecranes är värt drygt 200 miljoner mer än Cargotec betalas två euro per aktie i kompensation ut till ägarna i det tidigare nämnda bolaget.
Kompensationen är otillräcklig, eftersom marknadsvärdet inte speglar Konecranes potential, menar Gustavson. Han pekar på att man har misslyckats med att väga in värdet på Konecranes serviceverksamhet.
Ungefär en tredjedel av omsättningen utgörs av serviceverksamheten, som traditionellt sett värderas högre än verkstadsaffärerna. Konecranes väntas ha kapacitet att göra märkbart bättre resultat än Cargotec de kommande åren, enligt Factsets analytikerestimat.
– Värdet på våra servicekontrakt steg med 11 procent på årsbasis under det tredje kvartalet, trots coronan. Det betyder att vi får stamkunder med vilka vi i framtiden kommer att göra business. Det är en väldigt bra indikator på den kommande värdeökningen.

Konecranes kan fortsätta på egna ben

I mitten av december håller Konecranes en extra bolagsstämma med anledning av fusionsplanerna. Inför stämman ska Gustavson sammanställa en lista med nyckelfrågor för styrelsen att besvara.
En av dem är hur styrelsen har kommit fram till att fusionen ger synergieffekter till ett värde av 100 miljoner euro, en siffra som lades fram i samband med att fusionsplanerna offentliggjordes.
Han vill också ha svar på hur konglomeratrabatten påverkar avtalet.
– Det finns många öppna frågor. Jag har inte tänkt bråka på det sättet att jag går ut och säger att avtalet ska fällas. Jag pekar bara på att vissa saker inte har påverkat förhandlingsresultatet, trots att de borde ha gjort det.

När fusionsplanerna offentliggjordes lät du mer positiv. Varför går du ut med den här kritiken nu?

– Jag iddes inte göra det då, jag stod helt utanför förhandlingarna. Nog finns det värde i fusionen, men det är inte lätt att ta fram 100 miljoner i synergier med så här blandade karameller.

Vad ser du som det bästa utfallet?

– Att fortsätta på egna ben är en helt möjlig lösning för Konecranes, vi har intressanta saker framför oss. Men om man ändå vill genomföra en fusion så måste man ta höjd för att vi har en större potential för framtida utveckling än Cargotec.
Gustavson påpekar också att fusioner av det här slaget sällan går i lås på en gång. Han drar en parallell till Konecranes köp av Terex för tre år sedan, som han själv var med om att ro i hamn.
– Det tog två år, och gick fram och tillbaka. Sällan går den här sortens affärer igenom direkt, se bara på Valmets försök att köpa Neles i år.
Stig Gustavson är tidigare vd, koncernchef och styrelseordförande för Konecranes och lämnade sitt sista styrelseuppdrag i bolaget 2017. Han och hans två döttrar äger tillsammans drygt tre procent av aktierna i Konecranes, som har ett marknadsvärde på 2,2 miljarder euro.
Kritiken av fusionen väcker frågan om en tillräckligt stor andel av aktieägarna ställer sig bakom förslaget till sammanslagning.
27,4 procent av Konecranes aktieägare har redan förbundit sig till att delta i bolagsstämman och rösta för fusionen. Dit hör bland andra storägare som Hartwall Capitals dotterbolag HC Holding och statens pensionsbolag Solidium. Tillsammans äger de över 18 procent av aktierna i bolaget. Köpet förutsätter att två tredjedelar av ägarna ställer sig bakom.

Analytiker: Kritiken delvis motiverad

Analytikern Erkki Vesola på Inderes ger Gustavson åtminstone delvis rätt i invändningarna mot fusionsplanerna.
– Den industriella logiken är inte alls perfekt: det nya bolaget skulle få väldigt många olika kundgrupper. Det är mycket oklart hur synergierna ska uppstå.
Vesola håller också med Gustavson om att serviceverksamhetens betydelse inte har vägts in i tillräckligt stor omfattning i avtalet. Den är viktigare för Konecranes, vilket ger bolaget bättre framtidsutsikter.
– Men det är svårt att säga om Konecranes marknadsvärde är rätt eller fel, de får trots allt en kompensation i samband med fördelningen av aktier i det nya bolaget.
Ett frågetecken som Vesola också tar fasta på är risken för att konkurrenskraftsmyndigheterna sätter stopp för processen. Bolagen i fråga är nummer två och tre i världen då det gäller containerhantering, och det är ingen självklarhet att fusionen tillåts gå igenom som sådan, påpekar Vesola.

Vilka motiv har Gustavson med att gå ut offentligt med kritiken?

– Det handlar knappast om att han vill fälla hela fusionen. Snarare vill han väcka debatt om huruvida kompensationen och uppdelningen av aktier i det nya bolaget är rättvis, för att förhandla fram bättre villkor.

Hurdana möjligheter har han att få stöd för sin linje?

– Han är en inflytelserik person som känner branschen ända från gräsrotsnivå. Det ger honom en möjlighet att styra diskussionen inför bolagsstämman. Ett av avtalsvillkoren är att högst 15 procent av aktieägarna begär inlösen av sina aktier. Det är fullt möjligt att uppnå, också om Gustavson med familj inte löser in sina egna aktier.
Läs också:
Ledaren: Hej då gubbar i lyftkranar, välkomna robotar
Ny finsk verkstadsjätte föds då Konecranes och Cargotec fusioneras
ANDRA LÄSER