Över 5 300 HUS-patienter har väntat på operation i över ett halvår

Över 5 300 patienter har köat till HUS:s operationer längre än lagen tillåter. Det här hotar patientsäkerheten, anser Valvira.

Vård
På grund av personalbrist opereras endast patienter med ett akut operationsbehov på det splitternya Brosjukhuset i Mejlans.Seppo Samuli/Lehtikuva
Annica Lindströmannica.lindstrom@hbl.fi
20.05.2023 05:00
5 334 patienter. Så många personer har väntat på sin icke-brådskande operation i över ett halvår vid HUS-sammanslutningen. Det visar sammanslutningens egen statistik som HBL bett HUS plocka fram.
Det strider mot lagen, eftersom vårdgarantin i Finland för just icke-brådskande operationer inom specialiserad sjukvård är 180 dagar, alltså den tid inom vilken patienten har rätt att få vård.
Värst är köerna inom ortopedin, neurokirurgin och plastikkirurgin, säger Veli-Matti Ulander, administrativ överläkare på HUS, när han ögnar igenom dagsaktuell statistik.
Hur illa läget är varierar också mellan olika avdelningar och vårdenheter.
– Köerna har framför allt blivit längre inom ryggkirurgin och proteskirurgin, säger Ulander.
Så här många personer har köat till de vanligaste icke-brådskande operationerna i över 180 dagar i HUS-sammanslutningen. Statistiken är från 28.2.2023.
De primära anledningarna till köerna stavas pandemi och personalbrist. I början av pandemin skrevs förordningar om så att väntetiderna inom specialsjukvården för icke-brådskande fall inte gällde. De undantagen gäller inte längre, men de långa köerna är kvar.
I dag är läget så pass pressat att det nyöppnade Brosjukhuset enbart opererar brådskande fall. Det här ser inte Veli-Matti Ulander som ett problem eftersom Pejas sjukhus och sjukhusen i Borgå, Lojo och Hyvinge i dag gör icke-brådskande operationer. Men också här är det personalbristen som sätter stopp för att ta in fler patienter.
– Man måste erkänna att Brosjukhuset lidit mest av personalbrist, säger han och tillägger att Brosjukhuset sköter både jourpatienter och de allra sjukaste.
Just nu har HUS, enligt Ulander, ändå klarat av att korta köerna lite.
– Vi försöker råda bot på problemet men nu hotar sommaren, säger Ulander.

Under lupp

I första hand är det välfärdsområdena själva som ansvarar för att de inte bryter mot vårdgarantin. Men om välfärdsområden inte sköter sig kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira ingripa.
Det har Valvira gjort. I december satte man 15 av Finlands 20 dåvarande sjukvårdsdistrikt under lupp på grund av långa köer. HUS är ett av dem, säger Valviras jurist Reijo Jormanainen och konstaterar att övervakningen fortsatt också efter att sjukvårdsdistrikten blev välfärdsområden.
Valvira kan komma med ett föreläggande och hot om böter som kan utfärdas om läget inte förbättras.

Hotas patientsäkerheten när HUS har över 5 000 personer i kö?

– Självklart. Utgångspunkten är att längsta väntetiden för icke-brådskande vård är 180 dagar inom specialsjukvården och att den gränsen under inga omständigheter ska överskridas. Det är mycket oroväckande och strider mot lagen, säger Jormanainen.

Hur nära är HUS att få böter?

– I december 2022 konstaterade Valvira att situationen helt klart är lagstridig. Läget har inte förändrats märkbart sedan dess, svarar Jormanainen och konstaterar att Valvira under våren utreder om myndigheten ska agera.

Hot om miljonböter

Att välfärdsområden hotas med böter är ovanligt, men inte unikt. År 2014 reagerade Valvira när 600 patienter stod i kö till icke-brådskande vård inom specialsjukvården hos HUS. Då var böteslappen 900 000 euro.
Hittills har inget välfärdsområde eller sjukvårdsdistrikt fått böter eftersom problemen åtgärdats efter hotet.
Också Veli-Matti Ulander håller med om att patientsäkerheten påverkas i varierande grad av det rådande köläget. Den som ramlat och brutit armen i vintras kan ha tvingats vänta på operation i några dagar. Däremot kan Ulander inte svara på frågan om till exempel cancerpatienter som tvingas vänta en vecka längre på operation påverkas.
Bristen på vårdpersonal är ett problem i hela västvärlden.
HUS har utrett om man kunde få resursförstärkning från andra välfärdsområden till exempelvis neurokirurgin för att korta köerna. Men det har visat sig vara svårt eftersom det krävs vårdpersonal som specialiserat sig på just den här typen av vård, säger Ulander.

Hur mycket värre kan läget ännu bli på HUS, Veli-Matti Ulander?

– Det är väldigt svårt att uppskatta. Bristen på vårdpersonal är ett problem i hela västvärlden och problemen kommer inte att försvinna.

HUS har meddelat att man försöker rekrytera personal från andra länder. Men vad gör HUS för att den personal som redan finns ska stanna kvar på HUS, Veli-Matti Ulander?

– Vi har fäst uppmärksamhet vid förmansuppdraget, ledarskapsutbildning och på hur många underordnade en förman har. Vi har behövt skära ner i personalförmåner men en del finns fortfarande.
– Vi får vår finansiering från välfärdsområden och de får i sin tur sin finansiering av staten. Det här handlar inte om HUS ledning utan en betydligt större fråga.

Ser du något ljus i tunneln?

– Jag hoppas på en krismedvetenhet, samarbete och en lösningsinriktad attityd i stället för att peka finger och leta efter skyldiga. Det kommer inte lösa det här. Medborgarna kan också fästa uppmärksamhet vid sin egen hälsa och påverka den. Det kan även ha konsekvenser på hur vårdmöjligheter räcker till.

Hur?

– Att röra på sig, undvika övervikt och rökning och använda alkohol i rimliga mängder, säger Ulander.

ANDRA LÄSER

Senast publicerat