Finskt jubileumsmynt med dödsscen godkändes av alla inblandade

En avrättning av röda finländska krigsfångar som motiv på ett jubileumsmynt som firar Finlands 100 år. Nej, det går inte för sig, tyckte Finansministeriet och satte stopp för planerna.

Originalet. Arkebuseringen av röda i ett fångläger i Ekenäs år 1918 är ett foto som ofta illustrerat texter om klasskamp. Enligt Arbetararkivet är fotografiet antagligen iscensatt, det var vanligt att göra så under inbördeskriget.
25.04.2017 14:07 UPPDATERAD 26.04.2017 06:49
Ett av fem mynt hade en brutal bild på en grupparkebusering i Ekenäs 1918. Ett annat jubileumsmynt skulle visa den 3-åriga omkomna pojken Alan Kurdi som 2015 blev en symbol för de många migranter som drunknat på Medelhavet.
Om vem som godkände exakt vad tvistade man fortfarande under tisdagskvällen. Tapio Yli-Viikari, professor emeritus och ordförande för jubileumskommittén, sade till FNB att finansminister Petteri Orpo (Saml.) fick se tydliga bilder av myntets båda sidor. Den andra sidan skulle ha visat det år 1938 invigda Stadiontornet.
Jubileumsmyntet. Designern heter Ilkka Suppanen.
– Den förordning på Finlands jubileumsmynt som finansminister Petteri Orpo godkände visade tydligt vad som skulle visas (på mynten), säger Tapio Yli-Viikari.
Vid 14-snåret på tisdagen tweetade ministern att bilden på myntet är smaklös och att han hoppades att det återkallades. Det visade sig ändå att det var ministern själv som godkänt alla fem planerade jubileumsmynt. På eftermiddagen erkände han missen.
– Jag var inte tillräckligt uppmärksam på de visuella planerna i förordningen, utan litade på presentationen från jubileumskommittén. Jag ber om ursäkt för det skedda. Den här förordningen upphävs här och nu, sade han i ett pressmeddelande från Finansministeriet.
Redan i november ska man ha präglat provexemplar av mynten, och det under ledning av ministern, uppger man på ministeriet.
Myntverket, som skulle sälja de fem slantarna marknadsförde dem med adjektivet "nostalgisk". De skulle präglas till minne av självständighetens årtionden. Arkebuseringsbilden fanns på det första myntet, som representerade åren 1917-39. Den kompletta serien, som skulle ges ut i år, nästa år och 2019, skildrade "Finlands självständighets historia genom landvinningar och övervunna svårigheter".
Finansministern fördömde först myntet som han själv godkänt. Sedan backade han och sa att han varit ouppmärksam.
Tapio Yli-Viikari är förundrad över det rabalder som myntet förorsakat. Han stöder helhjärtat formgivaren Ilkka Suppanen och säger att både tanken och konceptet var bra.
– Händelserna har behandlats i historieläroböckerna och det borde inte komma som någon överraskning för någon. Man skulle ha trott att det går att diskutera och behandla inbördeskriget lugnt och värdigt.
Ingen i kommittén eller på Finansministeriet sade någonsin att just arkebuseringsmotivet inte går för sig, menar ordföranden. Bilden hade konstnären själv valt och den godkändes enhälligt.
Nu kommer man alltså att backa och inte ge ut just de här planerade mynten. Eller som ministern kallar det "fundera på helheten på nytt". Orpos specialmedarbetare Mikko Kortelainen säger till HBL att man på ministeriet ska granska alla mynt, också det som föreställer den drunknade pojken.
Allmänheten var inte sen med att reagera då Myntverket publicerade bilder på de planerade mynten. Verkets växel blev snabbt nedringd och ett stort antal upprörda personer hörde också av sig via e-post. Linjerna till kundservicen var överbelastade hela eftermiddagen. Under sen eftermiddag plockade Myntverket bort alla spår av de planerade mynten på sin webbplats.

"Man har hakat upp sig på en bild"

Det ska ha varit en lång process innan man kom fram till slutresultatet med jubileumsmynten, menar Tapio Yli-Viikari . Ämnet behandlades tillsammans med experter på historia och arkitektur. Kommittén ska också ha valt en konstnär som har ett etiskt förhållningssätt. Syftet med myntet var inte att ta ställning för de röda, de vita eller för inbördeskriget. I stället ville man föra fram ett skede i Finlands självständighet.
Yli-Viikari säger att man måste se myntet med arkebuseringen som en del av helheten där de fem mynten skulle ingå. Han säger att man troligtvis förhållit sig till saken på ett annat sätt om hela myntserien kommit ut samtidigt.
– Nu har man hakat upp sig på en bild. Man publicerade inte helheten, det var ett misstag.
Tapio Yli-Viikari går inte in på exakt hur mycket formgivaren Ilkka Suppanen fick för att ha formgett mynten. Det var frågan om tusentals euro, men inte tiotusen euro.

"Finland förtjänar ett jubileumsmynt"

Budgetrådet Juha Majanen från Finansministeriet vet inte hur jubileumsmyntens framtid ser ut.
– Finlands hundraårsjubileum är emellertid betydelsefullt och förtjänar att uppmärksammas med ett jubileumsmynt, säger han.
I normala fall väljer jubileumsmyntskommittén en formgivare för mynten utifrån en tävling. De övervakar även formgivarens arbete och godkänner teman och planer. Majanen kan inte uttala sig om hur länge det kommer att ta att starta om processen. Mynten, som nu har stoppats, började planeras i höstas.
På förordningen som godkänner arkebuseringsmyntet syns att finansministern godkänt det personligen den 7 april i år.

Bild av avrättning i Ekenäs antagligen iscensatt

Det första jubileumsmyntet i Myntverkets serie med temat Självständighetens årtionden baserar sig på ett fotografi från ett fångläger i Ekenäs år 1918.
Bilden är enligt Arbetararkivet antagligen iscensatt, uppger bland annat publikationen Alusta. Enligt Alusta iscensattes bilder av avrättningar ofta under inbördeskriget.
Under inbördeskriget fanns ett av Finlands största fångläger i Ekenäs. Under midsommaren 1918 fanns det nästan 8 700 fångar i fånglägret på Dragsviks kasernområde, berättar Skötselföreningen för röda fångars minnesmärke i Ekenäs.
Förhållandena på fånglägret var usla och nästan var tredje fånge som togs till lägret avled.
Webbplatsen Krigsdödade i Finland uppger att 7 370 röda och 1 424 vita avrättades i samband med kriget år 1918.
Dessutom dog 11 652 röda på fånglägren av andra orsaker – främst av svält och sjukdom. Webbplatsen uppger ingen information om antalet avrättade på fånglägret i Ekenäs.
I själva striderna stupade år 1918 5 199 röda och 3 414 vita. Allt som allt var krigets dödssiffra 36 640.

ANDRA LÄSER