Ledare: Köttberget och pensionsgiljotinen

Europas befolkning åldras i rasande takt. Samtidigt föds här allt färre barn. Det dyrbara smöret – pensionsbesparingarna – ska bredas ut över en allt större yta knäckebröd. Ekvationen går inte ihop, i synnerhet inte i Finland.

En exceptionellt stor indexförhöjning utlöste en anstormning av pensionsansökningar vid årsskiftet.
LedareTorsten Fagerholmtorsten.fagerholm@hbl.fi
10.02.2023 10:30 UPPDATERAD 10.02.2023 10:45
Pulsen stiger, pupillerna vidgas. Det handlar varken om drogpåverkan eller förälskelse – utan om allas vår passion för pensioner – inte sant? Det finns inga lösa pengar i systemet, vi tvingas vända på slantarna som aldrig förr. De yngre måste jobba längre, betala mer och nöja sig med mindre, medan de stora årskullarna har plockat russinen ur kakan.
Den före detta svenska finansministern Pär Nuders ord har gått till historien: ”Detta köttberg av 40-talister som vi 60-talister ska föda …” Ordvalet var laddat, men Nuder träffade rätt, rent objektivt: en skev försörjningskvot hotar skapa djupa generationsmotsättningar.
Vi lider av ett akut demografiskt underskott. Ödesfrågan berör hela Europa. Ställer unga generationer längre upp på pensionskontraktet, då de inser vartåt matematiken barkar? Vilken legitimitet har pensionssystemet vid en vithårig explosion, måste vi yngre börja spara privat?

ANDRA LÄSER