Historisk Natodebatt i riksdagen: "Finns inga lättversioner av medlemskap"

Rysslands agerande "har fört Finland flera steg närmare nödvändigheten av en militär allians", sade SDP:s gruppordförande Antti Lindtman då riksdagen inledde behandlingen av landets säkerhetspolitiska framtid.

Antti Häkkänen (Saml) talade för ett Natomedlemskap - utan förhandsvillkor. I bakgrunden inrikesminister Krista Mikkonen (Gröna) och försvarsminister Antti Kaikkonen (C).

Riksdagen behandlade på onsdagen den färska redogörelsen om Finlands säkerhet, som presenterades för en vecka sedan. Redogörelsen ska fungera som ett bakgrundsmaterial för Finlands säkerhetspolitiska linje och beredskap.

Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) upprepade kärnan i den redogörelse som regeringen berett de senaste veckorna.

– I ett läge, där Ryssland försöker bygga intressesfärer och är beredd att använda också militärt våld, kan det leda till att Finlands rörelseutrymme krymper om vi inte reagerar, sammanfattade Haavisto.

I flera inlägg i debatten talade ledamöterna också svenska – bland annat då temat berörde Sveriges val. Sveriges riksdag har påbörjat en egen säkerhetspolitisk analys.

– Jag ser det som viktigt att Finland och Sverige fattar sina beslut ungefär samtidigt och samma riktning, säger Pekka Haavisto och tillägger att de då kunde behandlas som en helhet.

– Samtidiga processer skulle också underlätta i händelse av eventuella reaktioner från Ryssland. Men i alla händelser fattar länderna sina beslut självständigt, tillade han.

Haavisto säger att man måste vara förberedd på försök till yttre påverkan, och säger att Finland redan fört diskussioner med andra Natoländer om säkerheten under den gråzon då en ansökan lämnats in men medlemskapet ännu inte formellt ger säkerhetsgarantier.

Statsminister Sanna Marin (SDP), utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) och finansminister Annika Saarikko (C).

SDP:s gruppordförande Antti Lindtman säger att "det är lätt att hålla med" om att Finlands rörelseutrymme krymper om vi inte reagerar.

Han gick inte ut med ett absolut ja eller nej för SDP:s riksdagsgrupps del, men hans signaler fanns:

– Ärade talman, Rysslands agerande har fört Finland flera steg närmare nödvändigheten av en militär allians. Det vore klokt av Finland och Sverige att gå samma väg i säkerhetspolitiska lösningar. Det skulle stärka stabiliteten och skydda våra värderingar, sade Lindtman – hälsningen om Sverige kom även på svenska.

– Vi är beredda att fatta de beslut som bäst garanterar säkerheten, sade Lindtman.

– Frågan är bara när? utropade Ben Zyskowicz (Saml) från salen.

Saml: Inga förhandsvillkor i en Natoförhandling

Samlingspartiet, som redan i 16 år haft ett partibeslut för Natomedlemskap, gick också ett steg vidare i debatten, det vill säga in på själva villkoren för förhandlingarna.

I den offentliga debatten har bland annat den norska modellen förekommit som ett exempel – att vara Natomedlem utan att ha Natobaser på sitt territorium.

Men Samlingspartiet anser att riksdagen inte ska ställas några förhandskrav.

– Riksdagen ska inte i förhand begränsa detaljerna i ett finländskt Natomedlemskap. Alla element i medlemskapet ska kunna vara förhandlingsbara. Den nationella säkerheten ska alltid ställas i första rummet, säger Antti Häkkänen (Saml).

Sannfinländarnas riksdagsgrupp har redan ställt sig för ett Natomedlemskap, och gruppordförande Ville Tavio (Sannf) motiverar ståndpunkten med argument som innefattade partiets skepsis mot EU-integration. Tavio kritiserar EU:s "ohälsosamma strävan att koncentrera makt" och anser att Nato bättre garanterar ett medlemslands självständighet.

– En sådan allians mellan Sverige och Finland som förekommit i debatten är inte något jämförbart alternativ, kommenterade Tavio uppgifterna om att svenska socialdemokrater ska ha fört fram ett sådant alternativ.

Gröna riksdagsgruppen positiv till Nato

Atte Harjanne (Gröna) säger att De Grönas riksdagsgrupp förhåller sig positivt till ett Natomedlemskap, men partiet kommer att forma sina ståndpunkter under den närmaste tiden. De grönas partidelegation samlas kommande veckoslut.

I Vänsterförbundets inlägg syntes kritik mot själva redogörelsen. Ledamöter från VF har också tidigare ansett att redogörelsen är vinklad.

– När till exempel nackdelarna med att gå med i alliansen inte har uppmärksammats, och några slutsatser därför inte kunnat dras, har detta viktiga arbete för säkerheten och demokratin överlämnats till riksdagen, säger Jussi Saramo (VF).

– Något problemfritt eller riskfritt alternativ finns inte. Vi måste kunna diskutera allt och ta fram även de trista sidorna av alla alternativ. Bara så kan vi försäkra oss om att de beslut som fattas också är hållbara, säger Saramo.

– Finlands säkerhet är alltför värdefull för att vi ska fatta kortsiktiga beslut i brådska eller för att fiska efter politiskt väljarstöd.

Saramo ser det som ett riskfyllt scenario om Finland skulle gå med i Nato utan Sverige. Andra betonar att det är ett självständigt beslut. Antti Häkkänen formulerade sig så här om Sverige:

– Välkomna med, men vi går också utan er om det blir nödvändigt.

Anders Adlercreutz (SFP).

Adlercreutz: Kan göra Norden till större aktör

SFP är ett av de två partier som jämte Samlingspartiet har ett tidigare partibeslut för Natomedlemskap. Anders Adlercreutz (SFP) påminde ändå om att alla ska få föra sin debatt i fred mot påhopp.

– Det är också skäl att komma ihåg att man kan ha olika åsikt. Det finns få absoluta sanningar. Man kan se på världen på olika sätt. SFP har länge varit för ett medlemskap i Nato – också då stödet för ett Nato-medlemskap var lågt. Men lika lite är skepticism mot Nato samma sak som att stöda Putin, sade Adlercreutz och fick rop av bifall från salen.

Adlercreutz tog i ett inlägg upp det nordiska samarbetet i det fall att alla nordiska länder vore Natomedlemmar.

– Om hela Norden är med, så blir Norden en större aktör i det här demokratiska samfundet som ju leds av en norsk socialdemokrat, säger Adlercreutz och syftar på Natos generalsekretare, den tidigare statsministern Jens Stoltenberg.

Harry Harkimo (RN) anser att man borde "bli av med Ålands demilitarisering" och tillhörande ryska konsulat på Åland.

– Varför bara väntar vi på att störningar ska riktas mot oss i Östersjön? Varför får man inte prata om det ryska konsulatet där? säger Harkimo och riktar en direkt fråga till Pekka Haavisto om huruvida man kan dra sig ur avtalet.

– Ni frågar varför man inte kan prata om det - det kan man nog, ni pratade just själv om det. Det vi nu vet om Ålands ställning är att det inte är ett hinder för Natomedlemskap. Det finns olika autonoma områden inom Nato. Det är alltså inte en brådskande fråga i det avseendet, sade Haavisto till Harkimo.

Ålands riksdagsledamot Mats Löfström kommenterade med att Ålands självstyre och ställning är en viktig del av örikets identitet, och att demilitariseringen inte innebar att det skulle saknas en försvarsplan för Åland. Löfström säger att en sådan plan funnits hela tiden och att den är i enlighet med internationella avtal.

Remissdebatten handlade också om en rad andra initiativ, till exempel ett medborgarinitiativ som föreslår att Finland ska gå med i militäralliansen Nato. För remissdebatten var fem timmar reserverade.

Efter debatten i plenum kommer utrikesutskottet att formulera ett betänkande. I samband med processen i riksdagen har regeringen möjlighet att fatta beslut om att eventuellt lägga fram en tilläggsredogörelse, där regeringen, i samråd med presidenten, föreslår att Finland ansöker om medlemskap i Nato.

ANDRA LÄSER