Rekordintensiv marin värmebölja på Åland

I juni uppmättes den hittills mest intensiva marina värmeböljan på Åland, rapporterar Åbo Akademi.

Speciellt musslorna får det svårt då vattnet blir varmt.
Heidi Herrmannheidi.herrmann@hbl.fi
11.08.2022 17:02 UPPDATERAD 11.08.2022 18:02
Mellan den 26 juni och 4 juli observerade forskarna en marin värmebölja som varade i nio dagar vid Åbo Akademis biologiska fältstation Husö på Åland.
Det är tredje året i rad som vattentemperaturerna i juni har varit anmärkningsvärt höga, skriver Åbo Akademi i ett pressmeddelande.
Den marina värmeböljans medelintensitet var 4,9 celsiusgrader över det normala, medan den maximala intensiteten var 6,4 celsiusgrader över det normala. Bägge siffror är de högst noterade sedan mätningarna i tidsserien började för 17 år sedan.
"Anmärkningsvärt är även att det den 30 juni i år också mättes ett nytt värmerekord för mätstationen i Husöviken. Temperaturen steg till hela 27,65 celsiusgrader", säger Lucinda Kraufvelin, doktorand vid Åbo Akademi med inriktning på globala förändringar och extrema händelser.
De tidigare toppnoteringarna för temperatur har gjorts under senare halvan av juli och i augusti.

Marin värmebölja

  • En marin värmebölja definieras som en period på fem eller flera på varandra efterföljande dagar, då havsvattentemperaturen överstiger den 90:e percentilen (den övre streckade linjen i grafiken).
  • Värdet bestäms utgående från lokal klimatologi som vanligtvis baseras på minst 30 år av historiska temperaturdata.
  • Vid bryggan på Husö biologiska station har en temperaturmätare registrerat vattentemperaturen på cirka en meters djup varannan timme sedan 2005, under isfria förhållanden, vilket ger tillgång till 17 år av data.
Källa: Åbo Akademi
Tack vare de frekventa mätningarna sedan 2005 har följande händelser, kopplade till stigande temperaturer, noterats under de senaste fyra åren:
  • åren med flest marina värmeböljor (2018 och 2020)
  • året med den längsta sammanhängande marina värmeböljan (2021)
  • marina värmeböljan med både högst medel- och maximal intensitet (2022)
  • den högsta registrerade temperaturen (2022)
"Speciellt vattentemperaturerna i juni har varit på en anmärkningsvärt hög nivå tre år i rad. Dessa varma perioder i juni har efterföljts av en svalare period under högsommaren, när det tidigare har varit som varmast", säger Christian Pansch-Hattich, biträdande professor i miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi i ÅA:s pressmeddelande.

Djur och växter lider av värmen

Perioder av extrema vattentemperaturer påverkar allt under ytan. Effekterna blir mest påtagliga då det kommer till arter som inte kan förflytta sig undan värmen, skriver ÅA i pressmeddelandet.
Redan nu har det enligt forskarna noterats att till exempel blåstången slutar genomgå fotosyntes när det blir varmare än normalt, för att sedan slås ut ifall temperaturen under några dagar i rad hålls på en ovanligt hög nivå.
Samtidigt gynnar högre temperaturer ettåriga, snabbt växande trådalger, något som är ett problem då de höga vattentemperaturerna även kan slå ut de små kräftdjuren som lever av att beta på trådalger som växer till exempel på blåstång. Om trådalgerna inte hålls tillbaka, kan de täcka in blåstången så att den kvävs.

Ond cirkel

I Östersjön får de viktiga bottenlevande djuren, som musslor och havsborstmaskar, det svårt när det blir varmt. När temperaturen stiger över det normala blir bottendjuren först tröga, enligt forskarna vid ÅA.
"Stiger temperaturen för mycket under en längre tid, till exempel en vecka, dör många bottendjur. Detta gör att bottensedimenten inte längre syresätts lika effektivt, något som leder till att syrebrist uppstår, varpå fosfor som funnits bunden i sedimenten läcker ut i vattnet. Fosfor i sin tur bidrar till övergödningen av Östersjön, med bland annat ökade algblomningar som följd", säger Tony Cederberg, amanuens vid Husö biologiska station.
Tony Cederberg, amanuens vid Husö biologiska station.
Globalt sett är Östersjön ett av de havsområden där ytvattentemperaturen för tillfället stiger snabbast. Under de senaste 30 åren har temperaturen i Östersjön stigit med två grader i medeltal.
Eftersom temperaturökningen är en av de främsta drivkrafterna bakom fler marina värmeböljor kommer det sannolikt att påverka Östersjön allt tydligare i framtiden, enligt forskare vid ÅA.
Läs också: Analys: Vi låtsas att Europa inte brinner

ANDRA LÄSER