Finansministeriet spår svag, osäker tillväxt

Inflationen når sin kulmen under det tredje kvartalet i år och nästa år är det inte längre energipriserna som driver inflationen. Det anser Finansministeriet som på fredagen presenterade sin ekonomiska översikt.

Det är viktigt att Finland inte blir på efterkälken när den globala tillväxten börjar igen, säger Finansministeriets överdirektör Mikko Spolander.
Finansministeriet har skrivit ner sin ekonomiska prognos för i år och räknar nu med att årets ekonomiska tillväxt blir 1,4 procent. Det är främst kriget i Ukraina och den tilltagande inflationen som bromsar upp den ekonomiska tillväxten, heter det i ministeriets prognos från fredagen.
Nästa år räknar ministeriet med att Finlands bnp växer med 1,1 procent och 2024 är tillväxten 1,3 procent om ministeriets prognos slår in.
— Tillväxtutsikterna förblir svaga även om ekonomin återhämtar sig från coronapandemin och småningom också från kriget, säger Finansministeriets överdirektör Mikko Spolander.
Enligt honom är det viktigt att Finland inte blir efter när den globala tillväxten tar fart igen. Det är viktigt att kunna konkurrera om investeringar och att styra in landet på ett ekologiskt hållbart tillväxtspår.
Kriget i Ukraina och energipriserna som stiger till följd av det påverkar hela världsekonomin, skriver Finansministeriet i sin prognos. Energipriserna driver också inflationen uppåt. Utsikterna för den närmaste framtiden är osäkra.
I år räknar ministeriet med en inflation på 5,8 procent, men inflationen når sin kulmen under årets tredje kvartal och är då uppe i över 7 procent. Energin är den största drivande faktorn, men också livsmedelspriserna stiger snabbt. Nästa år syns de höjda priserna på energi och råvaror också i priset på varor och tjänster.
Finansrådet Jukka Railavo påpekar att hushållens konsumtion kan bli mindre än väntat i år när inflationen tilltar och räntorna stiger. Den tilltagande inflationen ökar också trycket på att höja lönerna mer än väntat redan i höst. Det är hushållen som just nu lider mest av inflation och stigande räntor.
— Reallönerna sjunker i år, något som inte hänt seden 2011. Men redan nästa år räknar vi med att reallönerna stiger igen, säger Railavo.
Det förbättrade sysselsättningsläget gör ändå att den privata konsumtionen som helhet inte minskar.

Risk för recession

Risken för att Finland drabbas av recession, det vill säga råkar i en situation där bruttonationalprodukten sjunker under två kvartal i följd, ökar enligt ministeriet då kriget fortsätter.
Samtidigt ökar en högre höjning än väntat av räntenivån risken för skuldsättning inom den offentliga ekonomin. Ju högre skuldnivån blir, desto mer belastar de ökande räntorna de offentliga finanserna på längre sikt, heter det i översikten.
Den offentliga ekonomin stärks ändå fortfarande i år. Både det att skatteinkomsterna har ökat snabbt och att stödåtgärderna till följd av coronapandemin har minskat bidrar till att stärka de offentliga finanserna. Stärkningen av de offentliga finanserna avstananr nästa år och efter det börjar underskottet öka när tillväxten i ekonomin och sysselsättningen avtar.

ANDRA LÄSER