Svensk elexport slår rekord – bingo för staten

Sverige är numera största nettoexportör av el i Europa. Skyhöga elpriser i Europa lyfte svensk elexport till rekordnivån 4,2 miljarder kronor eller knappa 400 miljoner euro i juni. Med uppåt följer också flaskhalsintäkterna som stamnätsbolaget Svenska kraftnät drar in.

Billig svensk el, bland annat producerad av vattenkraft från Lule älv, kan i energikrisens spår säljas rekorddyrt på exportmarknaden. Det ger klirr i kassan för elbolagen och staten. Arkivbild
07.09.2022 09:21 UPPDATERAD 08.09.2022 08:09
Sverige körde med en elexport på 16 terawattimmar under första halvåret om Frankrike som Europas största nettoexportör av el. Exporten har till följd av skyhöga elpriser i skuggan av Ukrainakriget gjort att vårt västra grannland dessutom har slagit historiskt rekord när det gäller intäkterna från elexporten – senast i juni med en export för 4,2 miljarder kronor eller knappa 400 miljoner euro. Det är flera gånger högre än normalt.
Den svenska elexporten under första halvåret var totalt värd 18,3 miljarder kronor eller närmare 2 miljarder euro, enligt statistik från Svenska kraftnät och Statistiska centralbyrån (SCB). Exportvärdet beräknas utifrån överföringar per timme och aktuella spotpriser.
Rensar man bort transithandeln är nettointäkterna från den svenska elexporten under januari–juni i år 15,2 miljarder kronor eller cirka 1,4 miljarder euro.

Är detta det nya svenska musikundret, ett elunder?

– Jag vet inte om alla svenska elkonsumenter är så förtjusta i den liknelsen, säger Magnus Thorstensson, analytiker med ansvar för råkraftmarknaden på branschorganisationen Energiföretagen.
Precis som när el förs över mellan elområden inom Sverige lägger kabelägarna beslag på prisskillnader mellan områdena, säger han.
Konkret handlar det om kapacitetsavgifter, med vilket avses de "vinster" som uppstår i prisberäkningen när kraft flödar från lågprisområde till högprisområde. I Sverige går pengarna främst till myndigheten Svenska kraftnät, men till viss del även till norska Statkraft, som äger den svensk-tyska kabeln Baltic Cable.
Kapacitetsavgifter, som också kallas för flaskhalsintäkter, har ökat radikalt i den energikris som Europa har gått in i till följd av strypta ryska gasleveranser i skuggan av Ukrainakriget.
Enligt Lars Munter, elmarknadsexpert på myndigheten, är skillnaden på elpriserna i Sverige och mottagarländerna större än normalt i elkrisen. Det svenska värdet på elexporten under första halvåret summeras till 15,2 miljarder kronor, men värdet i mottagarlandet ligger på 29,4 miljarder. Mellanskillnaden – 14,2 miljarder kronor – utgör då flaskhalsintäkter som delas mellan systemoperatörerna i Sverige och mottagarlandet.
– Värdet av exporten är 15 236 miljoner kronor som tillfaller de svenska elproducenterna och prissäkringsföretagen, säger han till TT.
Elproducenter och andra aktörer på elmarknaden i Sverige tjänar förstås på det dramatiska prislyftet på el i Europa, enligt Thorstensson. Men han menar att detta inte går att beskriva med det exportbelopp som Svenska kraftnät och Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar varje månad.

Elproduktion prissäkrad

Han ifrågasätter beloppet 15,2 miljarder, då elen som exporteras från södra Sverige ofta kommer från andra svenska elområden och genererat flaskhalsintäkter på vägen söderut.
Exakt hur mycket bolagen tjänar på exporten avgörs av de serier av köp- och säljordrar som exporten bygger på och hur bolagen i sin tur har prissäkrat sin kraftproduktion på terminsmarknaden.
– Det är sant, sitter du på produktion så har du sannolikt inte prissäkrat allt och då kommer du göra högre vinster på grund av de högre priserna, säger Thorstensson.
Men enligt Thorstensson är det inte ovanligt att minst 80 procent av den svenska elproduktionen prissäkrats i förväg.
– Detta gör att det är väldigt svårt att uttala sig om vilka vinster företagen gör. Det är många faktorer innan man kommer ned till sista raden, säger han.

ANDRA LÄSER