Tv-recension: Om äkthet i liv och litteratur

Svenska Netflixserien Kärlek & anarki är en välgjord lättviktare som fortsätter stå stadigt på sina tre ben: livskrisdrama, romantisk komedi och samtidssatir. Lagom till sommaren är den sträcktittarvänliga serien tillbaka med en ny säsong.

Ida Engvoll som den livskrisande förlags-vd:n Sofie Rydman.

DRAMASERIE

Kärlek & anarki 2

8 delar på Netflix (serien recenseras i sin helhet).
Regi: Lisa Langseth. Manus: Lisa Langseth, Alex Haridi. I rollerna: Ida Engvoll, Björn Mosten, Marina Bouras, David Dencik, Reine Brynolfsson m.fl. F13
När den första säsongen av den svenska Netflixserien Kärlek & anarki släpptes 2020 hyllades den framför allt på hemmaplan. Därför är det inte förvånande att den nu är tillbaka med en ny säsong.
I den första säsongen skulle konsulten Sofie (Ida Engvoll) få bokförlaget Lund & Lagerstedt på fötter. Hon inledde en erotiskt laddad utmaningslek med den yngre it-killen Max (Björn Mosten) där de gav varandra olika uppdrag som utmanade gränserna för det socialt och professionellt passande. En skruvad komedi med andra ord, liksom även en satir som driver med den bransch den utspelar sig i.

Mera och större problem

Den nya säsongen är mörkare till sin ton och utsätter sin huvudperson för sorg och olycka som driver henne till randen av galenskap. Kärlekslyckan med Max blir kortvarig då säsongen inleder med att bryta dem i tu. Men det är fortsättningsvis också en arbetsplatskomedi om en bransch där konflikten står mellan böcker som säljer och konst som kostar.
Sofie utnämns till vd för förlaget där allt kretsar kring lönsamhet, helst ger man ut influerare. Finförläggardinosaurien Friedrich (Reine Brynolfsson) som står för något så otidsenligt som kvalitet vill man göra sig av med. Författarna delas in i ett A- och ett B-lag där B-laget som säljer dåligt ska få börja betala för att bli utgivna (inget bra drag PR-mässigt, det blir rabalder).
Björn Mosten är en it-kille som ofta är lättklädd.
En sensivitetskonsult (David Dencik) tas in för att inget upprörande ska slinka igenom i manusen efter att Greta Thunbergs kritiserat att protagonisten i en barnbok flyger. Men är man tillräckligt stor och fin, som Marina Bouras danska författarinna, står man över allt PK.
Och deckargenrens mest slitna klyschor summeras träffande i följande bokpitch: kvinnlig polis, lite trasig och kantig så där med drag av autism, allt börjar med ett naket kvinnolik …

Kändisar som sig själva

Även om branschens typer kunde vara fångade ännu mer på kornet, och satiren därför kan kännas aningen trubbig, ligger den ändå inte hemskt långt från verkligheten. Att det här är kul verkar också Horace Engdahl och Jens Lapidus tycka för de och några till flimrar förbi som sig själva i mindre roller. Och visst är det en välgjord lättviktare som man konsumerar i ett nafs. Att säsongen därtill lyckas knyta ihop Sofies personliga kris med branschens kris är inte bara snyggt utan visar att hjärtat är på rätt ställe även när det gäller litteratur. Trots allt.
Även om branschens typer kunde vara fångade ännu mer på kornet, och satiren därför kan kännas aningen trubbig, ligger den ändå inte hemskt långt från verkligheten.
ANDRA LÄSER