Det var på eftermiddag fredagen den 18 augusti som Abderrahman Bouanane gick lös med två köksknivar på och kring Salutorget i Åbo. Under tre minuter knivhögg han tio personer, av dem dog två, före polisen övermannade honom bland annat genom att skjuta honom i benet.
På tisdag inleds rättegången mot Bouanane där han står åtalad för två mord samt åtta mordförsök i terroristiskt syfte, för att han haft som avsikt "att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning".
Under förundersökningen har han medgett knivhuggningarna, men säger sig inte ha klara minnesbilder av dem alla. Vid tiden för dådet var han tillräknelig, har Institutet för hälsa och välfärd slagit fast.
Enligt Centralkriminalpolisen ser han sig som en soldat i IS tjänst och hade velat att terrororganisationen skulle ha tagit på sig dådet, vilket inte har skett. Det är ändå inte klart hur han förhåller sig till åtalsskrivningen om terrorism.
För åklagarens del kommer en hel del att kretsa kring just det: att visa på att det handlar om terrorismbrott. Hittills har ingen fällts i Finland och enligt Jussi Tapani, professor i straffrätt vid Åbo universitet, är lagen svår och inte entydig att tolka. Åborättegången har därför en prejudicerande effekt, menar Tapani.
– Hurdana bevis har man lyckats skaffa fram och räcker de för en dom om terroristbrott? Hur definierar man befolkning och allvarlig fruktan?
Dessutom ska gärningen vara "ägnad att allvarligt skada en stat eller en internationell organisation".
Fälls den åtalade för mord är straffet hur som helst livstid. Men symboliskt är frågan om terroristbrott eller inte viktig.
Leena Malkki, lektor vid Helsingfors universitet och forskare i terrorism, säger att utslaget får betydelse för kommande rättsfall, men också hur bland annat hur myndigheter ska och får agera i framtiden när det handlar om misstankar eller förebyggande åtgärder.
Knivattacken är enligt terrorismforskaren Leena Malkki det första jihadistiska terrordådet i Finland.
Bekant mönster
Nu hålls ett förberedande sammanträde i tingsrätten i Åbo, där varken den åtalade eller målsägande behöver vara på plats. Den egentliga rättegången startar sedan i april. Redan på tisdag blir ändå stämningsansökan och polisens förundersökningsprotokoll på 1 400 sidor offentliga.
Leena Malkki säger att hon ser fram emot mer information om Bouananes bakgrund och kontakter. Polisen menar att han är en ensam gärningsman, och också enligt Malkki verkar det som att han inte haft direkt fysisk kontakt med nätverk som till exempel IS, utan att dådet skett på hans eget initiativ.
Däremot säger hon att också ensamma gärningsmän finns i en social kontext, läser andras skriverier och eventuellt får stöd i planeringen.
– Sådana kopplingar kan ta lång tid att utreda, säger hon.
Bouanane har i förhör, enligt Centralkriminalpolisen, uppgett som orsak till knivhuggningarna västalliansens flygräder mot staden Raqqa i Syrien.
Han ska ha varit intresserad av terrorsekten IS och radikaliserats på en förhållandevis kort tid. Samma dag spelade han in ett videomanifest utanför Åbo domkyrka, med hyllningar av islam, renlärighet och uttalanden om förtryck av muslimer, som han lade ut på chattjänsten Telgram.
Mönstret är enligt Malkki bekant från andra jihadistiska dåd i Europa, där det å enda sidan skett sådana som har planerats en lång tid av ett organiserat nätverk, och så å andra sidan dessa som enskilda personer utför där också planerna kan ändras fort.
På några minuter hann den misstänkta gärningsmannen röra sig på en sträcka på ungefär 400 meter och knivhugga tio personer.
Så går rättegången till
Rättegången mot Abderrahman Bouanane inleds med ett förberedelsesammanträde i Åbo tingsrätt. Samtidigt blir också stämningsansökan och polisens förundersökning offentlig.
Det är riksåklagaren, i det här fallet biträdande riksåklagaren Raija Toiviainen, som väcker åtal när det gäller terroristbrott. En häradsåklagare och tjänsteman från Riksåklagarämbetet driver åtalet.
Tre domare leder förhandlingarna i rätten.
Tre andra personer häktades också efter dådet men avskrevs sedan från utredningen. Polisen har gjort en internationell efterlysning på en uzbekisk man, men närmare uppgifter om varför han är intressant har inte getts.
Det yngsta offret är 15 år och det äldsta 67 år. Två kvinnor dog.
Bouanane är född 1994 och marockansk medborgare. Han sökte asyl i Finland 2016, efter att tidigare ha vistats bland annat i Tyskland, men fick avslag i slutet av det året. Han överklagade beslutet.
Kan bli fler
Polisen i västra Finland ska ha fått information om den åtalades radikalisering och förmedlat tipset vidare till Skyddspolisen, men det ledde ändå inte till vidare åtgärder.
Borde dådet ha gått att förhindra?
– Det är förstås önskvärt att man hade kunnat göra det, säger Leena Malkki.
Samtidigt säger hon att terrordåd aldrig går att förebygga till hundra procent, och att signalerna om radikalisering är betydligt fler än de attacker som ens går vidare till planering.
Att attacken inträffade tvingar ändå enligt henne de finländska myndigheterna att se över sina rutiner och bedömningarna av när det gäller att ingripa.
Kommer vi att se fler dåd som det i Åbo i Finland?
– Det är möjligt. Attacken kom inte som en överraskning, utan var något som man redan hade räknat med kan ske. Skyddspolisen bedömning är att det mest sannolika är ett terrordåd utfört av en enskild person inspirerad av ett bredare nätverk.
ANDRA LÄSER
Brott, lag och rätt
Fransk nyhetssajt: Vastaamo-misstänkt gripen nära Paris – så här gick det till
04.02.2023 15:58
Brott, lag och rätt
Polis skadad i dramatisk biljakt i Åbo – föraren körde mot rött: ”Uppenbar risk att någon kunde ha dött”
04.02.2023 12:02
Brott
Drumsö och Tölö sticker ut i dyster stöldstatistik – så här skyddar du bilens dyrbaraste del
04.02.2023 05:02
Tbilisi
”De gillar inte oss, säger Vadim. För vad vi är. Desertörer?” – Sofia Parland tar läsaren till Tbilisi
04.02.2023 15:31
