Analys: ”Ni har godkänt nittio procent av utgifterna” – så har oppositionen deltagit i krispaketen

Budgetdebatten briserade i strid om vem som accepterat tiotals miljarder mer i lån. ”Ni har godkänt nittio procent”, sade Antti Lindtman (SDP) till oppositionen. HBL tittade i backspegeln på vilka motförslag som kom under krisåren.

SDP:s Antti Lindtman och Antti Rinne låter sig underhållas av asfalthumor.
Sylvia Bjonsylvia.bjon@hbl.fi
20.09.2022 18:10 UPPDATERAD 20.09.2022 18:18
Nästa års budgetbok har landat i riksdagen, och statens skuldsättning med den.
Oppositionen förfärade sig över att skulderna ökat med över 40 miljarder under en regeringsperiod.
– Det handlar inte om att man skulle ha låtit krisåtgärderna vara ogjorda. Det handlar om huruvida man klarar av att göra svåra val, säger Timo Heinonen (Saml).
Antti Lindtman (SDP) kontrade med att riksdagen varit överens om utgifter under coronapandemin och utgifter till följd av energikrisen och kriget i Ukraina.
– Ni använde hälften av ert tal till skuldfrågan. Vore det inte ädelt att då också nämna att ni stött nittio procent – sparsamt räknat – av skuldsättningen, säger Lindtman.
Under det första coronaåret 2020 gjordes hela sju tilläggsbudgetar. Underskottet med dem inräknade uppgick till 19 miljarder. Också följande år präglades av pandemin, och 2022 har tilläggsbudgetarna innehållit högre anslag till försvaret och ett krispaket för energisektorn.
Oppositionspartierna lade in sina egna reservationer under debatterna om tilläggsbudgetarna. HBL:s genomgång visar att en stor del av dem snarare handlade om att höja resurserna för coronaskötseln. Samlingspartiet ansåg bland annat att pengarna till näringsbyråerna var underdimensionerade, att stödet till restaurangerna behövde utökas, likaså stödet till idrotten och kulturen, och att flygrutterna till Joensuu, Kemi, Kajana och Karleby skulle tryggas.
Timo Heinonen föreslog till den fjärde tilläggsbudgeten 2020 att 6 000 kilometer vägar borde asfalteras.
Men något ovillkorligt stöd har regeringen inte fått av oppositionen, inte heller i krisdebatterna, om det är det regeringen vill insinuera.
I sina reservationer ville oppositionen tidigt att det ekonomiska programmet skulle omformas på grund av pandemin, eller rentav att hela regeringsprogrammet borde skrivas om. Sannfinländarna, som lämnade in sina reservationer i Ville Vähämäkis (Sannf) namn, föreslog att frysa alla icke-lagstadgade anslag tills en ny ekonomisk plan var skriven. Samlingspartiet föreslog att regeringen skulle avstå från alla vidare förslag som utökar kommunernas uppgifter. Bland oppositionens återkommande ändringsförslag fanns krav på att åtgärda hållbarhetsgapet och höja sysselsättningen ännu mer.
De riktigt konkreta sparförslagen då krispengarna debatterades var rätt få. För Samlingspartiets del var det att backa utökningen av läroplikten. I samband med det här årets andra tilläggsbudget föreslog Sannfinländarna att skära ner i biståndet och dra ner flyktingkvoten till noll, för att i stället ta emot enbart flyktingar från Ukraina. Samtidigt har en hel del tillägg föreslagits: Sannfinländarna mer pengar till jordbruket, Samlingspartiet till räddningsväsendet, välfärdsområdena samt att hålla fast vid trafikprogrammet.
Under tisdagens budgetdebatt lades det fram några sparförslag.
– Man kan spara i onödiga företagsstöd, göra den inkomstrelaterade arbetslöshetspengen till en trappstegsmodell som de flesta stöder, införa ett produktivitetsprogram genom att gå igenom kostnader rad för rad. Man kan spara på det som man kan leva utan, säger Timo Heinonen och tillägger också bostadsstödet som ett sparmål.
Asfalten spökade på nytt i tisdagens budgetdebatt, då Antti Lindtman läste högt ur Heinonens Facebookinlägg:
– Just innan ni kom in i salen så gör ni ett upprop här på Facebook: ”Nu samlar jag in vilka vägavsnitt som mest behöver ny asfalt – lista också andra vägprojekt!” Är det här faktiskt att lägga saker i prioritetsordning?
Det är naturligtvis av ringa betydelse om riksdagsledamöter samlar in förslag för den budgetpott som är öronmärkt för riksdagen – de så kallade julklappspengarna.
Större betydelse har skuggbudgetarna, där det är dags att leva upp till bevis. De väntas under senhösten.
HBL har tidigare gått igenom de skuggbudgetar oppositionen presenterat under tidigare år.

ANDRA LÄSER