Förståelse och delaktighet

Vårt jubileumsår har startat med den enorma öppningsfesten i Helsingfors och presidentens nyårstal som gav nationens firande en klar inramning.

01.01.2017 13:10 UPPDATERAD 01.01.2017 13:56
Under året kommer vi att uppleva tusentals evenemang kring Finlands hundra år som nation. Ansvaret för dem har i hög grad spritts ut. Alla har kunnat skapa egna projekt och evenemang, som om de uppfyller villkoren, har tagits under det officiella firandets paraply. Det skapar mångfald och ger vårt jubileum många ansikten. Alla kan hitta en form att fira som känns rätt just för dem. Det är viktigt för att vi ska känna delaktighet och samtidigt kunna leva upp till devisen för firandet av våra 100 år. Tillsammans.
I sitt nyårstal lyfte presidenten fram delaktigheten då han gjorde några nedslag i Finlands historia och målade upp ett antal bilder ur vår väg. Från nationalitetsidén, och den romantiserade bilden av kampen mot förtryck under årtiondena innan Finland blev självständigt, till det Niinistö kallar delaktighetens nationalkänsla. Då skulle Finland efter det blodiga inbördeskriget få slut på hatet och bygga upp landet. Presidenten påpekar att delaktighetskänslan uppstod tack vare folkväldet, likvärdigheten och rättskänslan. Det skapade förutsättningarna för miraklet i vinterkriget: "Känslan av att vi har något att värna om, och att vi gör det tillsammans. Eftersom vi är delaktiga."
Niinistö konstaterade att vi i dag talar mycket om delaktighet men ännu mer om utanförskap. Han lyfte fram rättskänslan och den nationella enigheten som viktiga värden.
Sauli Niinistö har ofta betonat individens ansvar. Det gjorde han också i år, men med en lite annorlunda inramning. Han påpekade att de vars eget liv känns för svårt knappast orkar delta i hundraårsfirandet. Därefter kom ett tudelat budskap. Man mår bra om ingen annan mår dåligt – därför ska man hjälpa så gott man kan. Man ska känna sitt ansvar, åtminstone för sig själv, och göra det man kan.
Niinistö anknöt indirekt till den extremnationalism som har vuxit fram och påpekade att ett samhälle med nationalkänsla kan ha större framgång än andra, men bara om man inte anser sig vara förmer än andra, inte utesluter någon – inte heller på grund av härkomst – utan inbjuder alla att delta.
Det var en viktig markering för vårt nationella jubileum, som vi firar i ett klimat som har hårdnat betydligt de senaste åren.
I år tog presidenten inte alls upp inrikespolitiska eller ekonomiska frågor. I Svenskfinland fanns säkert på många håll en förhoppning om en markering också i nyårstalet när det gäller svenskans ställning, men den uteblev tyvärr.
Däremot tog presidenten upp världsläget, som han definierade som en vandring i skuggornas land. Vi måste enligt Sauli Niinistö också bereda oss på det onda. Han gav ett starkt stöd till den lagstiftning som bereds för att möjliggöra en mer omfattande underrättelseverksamhet.
Presidenten ägnade EU en hel del uppmärksamhet. Han konstaterade att unionen har varit en stark förespråkare för demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter, men att vi nu är tvungna att försvara de här värderingarna inom EU.
Här hade det varit välkommet med fler reflektioner. Hur ska vi tackla försöken att bryta ned värderingarna? Hur ska vi försvara våra egna värderingar inom unionen?
Samtidigt har unionens ställning i den internationella politiken försvagats, och Niinistö påpekade att vi måste sitta med vid de bord där man kommer överens om framtiden. Han pekade på oron för att Vladimir Putin och Donald Trump gör upp om Europa ovanför huvudet på oss. Och på det faktum att Ryssland och Turkiet försöker skapa fred i Syrien.
Niinistös råd till EU är att koncentrera sig på det som är viktigast för oss i Europa: att få leva i fred och trygghet. Det gör man bäst tillsammans, inte var och en för sig, påpekade presidenten.
Presidenten uttryckte sin glädje över att försvarssamarbetet inom EU har kommit i gång och rekommenderade att ta ett steg i sänder och se hur långt det leder.
När det gäller migrationens orsaker och möjligheterna att tackla dem talade Niinistö för en koordinering av biståndet inom EU. Han påpekade också att klimatförändringen i stora delar av världen kommer att leda till sämre levnadsförhållanden och skapa ett migrationstryck. Också därför är det viktigt att EU fortsätter att gå i bräschen för Parisavtalet.
Världen befinner sig i skuggornas dal. För att få skuggorna att vika efterlyser presidenten en motvikt – förståelse och delaktighet. Det är ett budskap vi alla kan ta till oss och alla kan försöka förverkliga.

ANDRA LÄSER