Kronprinsens farliga flerfrontskrig

Rastlös och äregirig har Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman inlett ett farligt flerfrontskrig. Än kan han inte utropa sig till segrare på någon front. I stället riskerar han tända fler eldar i regionen och på hemmaplan – och hotar därmed även kungarikets stabilitet.

Saudiarabien kronprins träffade Frankrikes president Emmanuel Macron i Ryadh i torsdags.
Världens yngste försvarsminister Mohammed bin Salman, 32, har gjort sig till envåldshärskare i Saudiarabien. Hans bryska metoder visar sig när han sätter oligarker och mäktiga prinsar i palats- och hotellarrest och när han ger sig på viktiga strukturer. Hans inrikespolitiska mål är att stöpa om ekonomin, saudifiera arbetskraften och göra landet mindre beroende av oljeinkomsterna. Men nu har han gett sig på hela den väv som Saudiarabien är uppbyggt av: det religiösa etablissemanget (genom öppningar för kvinnor), stamledare och oligarker, med eller utan prinstitlar.
Landets regenter har varit absoluta monarker sedan kungariket utropades 1932, men de har alltid sökt stöd hos de mäktiga stamledare som utgjort ryggraden i kungahusets egen försvarsstyrka, nationalgardet.
Det systemet utmanas sedan kronprinsen avsatt sin kusin, prins Mitaeb bin Abdallah som chef för nationalgardet. Detta leddes från 1963 till 2010 av hans far Abdullah, regent åren 2005–2015, och därefter av sonen Mitaeb, som nu berövats alla chanser att bli kung.
Alla ledande krafter inom kungahusets Abdullahklan, vare sig de har prinstitlar eller varit den förre kungens förtrogna, är nu gripna eller avsatta. Det skapar oro även bland stamledare som är lojala med prins Mitaeb och som inte vet om de en gång kommer att vakna upp med pansarfordon utanför sina hem.
När kronprinsen, MbS som han kallas, dessutom griper landets oligarker – däribland några av världens rikaste med stora investeringar i väst – skapar det oro i affärskretsar och bland utländska investerare. Över en natt ska tillgångar till ett värde av gigantiska 800 miljarder dollar ha tagits i beslag.
Det sker i namn av anti-korruption och det är ett ord som normalt väcker gehör på den saudiska gatan. Men de metoder som används ses av många saudier snarare som hämnd än som kamp mot korruption. Den kommitté som ska bekämpa korruption instiftades över en natt och leds av kronprinsen, som ställer sig ovanför lagen.
Från Saudiarabien får jag signaler från människor som är rädda både för egen del och för landets framtid. Sonen till en avsatt kronprins, Mansour bin Muqrin, dog i en helikopterolycka efter den dramatiska lördagsnatt, som kallas för De långa knivarnas natt, då de senaste massarresteringarna skedde. Rykten florerar om att bin Muqrins helikopter sköts ned under ett flyktförsök, sedan han försökt skapa ett prinsuppror mot MbS.
Utrikespolitiskt har Mohammed bin Salman också brutit med den förre kung Abdullahs försiktighet. Han har kapat relationerna till Iran och vägrar medling. Hans verbala attacker mot grannlandet på andra sidan Persiska viken präglas av sekterism. Hans tilltag att tvinga Libanons premiärminister Saad Hariri, som också har saudiskt medborgarskap, att avgå har försatt Libanon i kris och ökar libanesers oro för att Israel ska utlösa ett nytt krig mot det Iranstödda Hizbollah.
Tonläget i Saudiarabien har också skärpts mot Iran efter det att en raket från houthirebellerna i Jemen skjutits ned i utkanterna av Riyadhs internationella flygplats. Därefter har MbS beordrat att alla hamnar till Jemen ska försättas i blockad, i syfte att stoppa vapensmuggling till houthierna från Iran, något som Iran förnekar. Jemen behöver eldupphör, inte upptrappning. När hamnar stängs är det redan hungrande jemeniter som får betala priset.
Mohammed bin Salmans blockad mot Qatar har inte heller burit frukt. Inga stamledare i Doha reste sig mot den qatariske emiren Tamim bin Hamad Al Thani sedan Saudiarabien och Förenade arabemiraten med stöd av Egypten och Bahrain försatte det lilla stenrika gasproducerande landet i blockad. "Mohammed bin Salman ångrar nog att han inte ingrep militärt för att avsätta emiren", säger en välplacerad bedömare jag nyligen träffade i Doha.
Skribenten, Bitte Hammargren, är ledare för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid det svenska Utrikespolitiska institutet.
I fråga om en militär intervention mot Qatar fanns en broms, men när nu så många mäktiga interna kritiker är gripna i Saudiarabien finns inte längre någon på hemmaplan som kan hejda Mohammed bin Salman. Han känner vinden i ryggen från president Donald Trump och dennes svärson Jared Kushner, en flitig besökare i Riyadh.
Men MbS har en akilleshäl: ekonomin. En av ödesfrågorna är om utländska investerare litar på att Saudiarabien är ett stabilt land efter De långa knivarnas natt.

ANDRA LÄSER