Det här vet vi nu: Så tar Nato-Finland form

Ett lagförslag som bestämmer att Finland ansluter sig till Nato är nu på remiss. Lagförslaget i sig innehåller bara några paragrafer. Hur är det med kostnader, organisation, grundlag, kärnvapen?

Försvarsminister Antti Kaikkonen och utrikesminister Pekka Haavisto presenterade på torsdagen utkastet till lag som ska ansluta Finland till Nato. Regeringen föreslår att godkänna Nato-fördraget som det är.
Sylvia Bjonsylvia.bjon@hbl.fi
03.11.2022 18:01 UPPDATERAD 03.11.2022 19:32

Hur går beslutet vidare?

En kort lagtext som bestämmer att Finland ansluter sig till Nato blev klar på torsdagen och är ute på remiss.
Lagförslaget är skrivet nu för att det ska finnas klart då alla 30 medlemsländer ratificerat Finlands och Sveriges medlemskap.
Remissrundan tar slut 23 november, sedan ska regeringen ge sin slutliga proposition till riksdagen. I Sverige tar motsvarande remiss slut i mitten av november. Länderna går i samma takt med sina processer.
Enligt utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) utgör medlemskapet inte någon förändring för Finlands allmänna värnplikt, Ålands ställning eller presidentens roll som överbefälhavare. Det innebär inte heller en sådan förflyttning av makt som skulle påverka grundlagen, säger han.
Regeringen bedömer alltså att lagen är förenlig med grundlagen och kan stiftas i normal ordning, men det är riksdagens grundlagsutskott som avgör det i slutändan.
Finland är fullvärdig medlem först då anslutningsinstrumentet – alltså anslutningsdokumentet – deponerats hos USA:s regering, och anslutningsförordningen trätt i kraft med lag och förordning. Det kan ske först efter att alla medlemsländer ratificerat medlemskapet, Finlands riksdag klubbat igenom det och meddelat presidenten som stadfäster lagen om ikraftträdandet.

Och när är det?

Två länder av 30 har ännu inte ratificerat Finlands och Sveriges medlemskap. Av dem har Ungern signalerat att man kan räkna med deras ratificering. Tidtabellen är veterligen i mitten av december.
Utrikesminister Pekka Haavisto har sagt att Ungern signalerat att Sverige och Finland behandlas samtidigt och utan förbehåll.
Turkiet är det andra landet. Det förekommer spekulationer om att det kan dra ut till nästa sommar då det är val i Turkiet, men det syns också tydlig press på att en snabbare process. Statsminister Sanna Marin sade i tisdags att det är ”viktigt att det hellre sker förr än senare”. Dessutom är Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i Turkiet på torsdag och fredag. Sveriges statsminister Ulf Kristersson är också på väg till Ankara.
Pekka Haavisto hoppas besöken puffar processen framåt.
– Det hoppas vi. Vi har fått positiva signaler från Ungern de närmaste dagarna och vi hoppas det går framåt i Turkiet. Vi är nöjda att Sveriges statsminister gör ett besök, och nöjda med att Jens Stoltenberg är aktiv med att framföra budskapet om öppna dörrars politik, säger Haavisto om aktiviteten.

Vilka förberedelse och kostnader ska man räkna med?

Försvarsminister Antti Kaikkonen (C) säger att Natomedlemskapet innebär ”ett stort jobb”.
– Att verkställa Natomedlemskapet är den största förändringen i försvarsmakten sedan krigen.
Det innebär omställningar i personalorganisationen och i datasäkerheten, bland många andra saker.
– En del är redan påbörjat, och sedan kommer förändringarna säkert att pågå flera år. Allting behöver inte vara klart den första dagen man är medlem.
Kaikkonen understryker att allting inte förändras. Också i fortsättningen är det i Finland egna händer hur vi förverkligar vårt försvar.
Alla kostnader går inte att räkna ut ännu i det här skedet. De finns i flera olika egenskaper, varav en förstås är Natos krav på försvarsutgifter på omkring två procent av budgeten.
– De årliga kostnaderna för administration och kommandostruktur är 70–100 miljoner per år. Sedan kommer vi att delta i Natos planering, där förväntningarna och den operativa planeringen klarnar i sin helhet först senare, men det innebär fler utgifter. Expertuppdragen blir också fler, säger försvarsminister Kaikkonen.
Han påpekar att Finland och Sverige hoppar på ”ett tåg i rörelse” där också Nato håller på att förändra sin organisation i en föränderlig tid.

Hurdant Natoland blir Finland?

Finland har inte haft några förhandsvillkor för medlemsansökan.
Debatten om huruvida det i framtiden kunde finnas en permanent närvaro eller bas i Finland har knappt kommit i gång. Samlingspartiet hör till dem som anser att det borde vara möjligt. Statsminister Sanna Marin har sagt att det är ett samtal som kan föras på parlamentarisk nivå, men först ska vi bli medlemmar.
En annan fråga är hur Nato lägger upp kommandocentralerna på mellannivå. Med tanke på att norra Europa utvidgas i Nato, utesluter Haavisto och Kaikkonen inte att det kunde finnas en Nato-kommandocentral för de norra delarna. Men så länge Finland och Sverige inte är medlemmar kan man bara delta i samtal om planeringen, inte i beslut.
– Frågan om en stab på lägre nivå kan finnas i Norden måste övervägas med alliansen, det är inte bara en fråga för oss. Detsamma gäller annan Natonärvaro. Där gäller två villkor: Det ska vara motiverat för Nato, och det ska stärka säkerheten i Finland.
Pekka Haavisto lade på torsdagen upp några riktlinjer för Finlands roll: Att vara fullvärdig medlem innebär att vi blir ett allierat land med rättigheter och skyldigheter. Vi ska ha en beredskap att delta i Natos verksamhet under fredstid men också att skydda allierade som blir angripna.
Det som Finland redan har är ett hybridcenter och arktisk kompetens, och en stor kunskap om krisberedskap och resiliens, räknade han upp.
– Finland främjar stabilitet. Också vår Natopolitik kan byggas på våra partnerskap för fred. Vi börjar inte från noll, säger Haavisto.

Vad gäller för kärnvapen?

Finland har inte ställt några förhandsvillkor för sitt medlemskap.
Men frågan om eventuella kärnvapen på finländsk mark har statsledningen betecknat som mycket avlägsen och teoretisk.
– Realiteten är att ingen trugar kärnvapen på Finland eller Sverige, och vi är inte heller ute efter dem, säger Antti Kaikkonen.
Medlemskapet innebär ändå att stiga in under kärnvapenparaplyet, det vill säga i en organisation där avskräckningsvapen är en beståndsdel. Kärnvapenavskräckning som fenomen är något vi inte har erfarenhet av, och där kan Finland ännu stärka sin kunskap, säger Kaikkonen.
Den nuvarande strafflagen tillåter inte att föra in, förvara eller spränga kärnladdningar i Finland. I strafflagen är det ett kärnladdningsbrott. Några lagändringar kring det är inte på gång.
I det här läget görs endast de lagändringar som behövs för medlemskapet, och om det senare uppdagas fler ändringsbehov behandlas det separat, säger Haavisto.

ANDRA LÄSER