Vad innebär Putins mobiliseringsorder i praktiken? Överstelöjtnant Simo Pesu svarar

Mobiliseringen betyder inte 300 000 nya soldater vid fronten, utan det handlar mycket om rotation och att Ryssland räknar med att kriga ett tag till. Att tjänstgöringen för personer som kallas in inte har en fastställd tid ger den ryska staten stora friheter, säger överstelöjtnant Simo Pesu.

Ryska soldater vid en parad i Sankt Petersburg. Landet kommer inleda partiell mobilisering för att förbättra sin styrka i Ukraina.
Dann Petterssondann.pettersson@hbl.fi
22.09.2022 06:00 UPPDATERAD 22.09.2022 12:13

Vad innebär den partiella mobiliseringen för den ryska militären i Ukraina?

– Bakgrunden till mobiliseringen är att Ryssland inte har tillgång till tillräckligt med frivilligt manskap genom avlöning. Den här lagen gör det möjligt att beordra reservister tillbaka i tjänst med hot om rättsliga påföljder för dem som vägrar, säger överstelöjtnant Simo Pesu vid Försvarshögskolan.
De som värvas genom den partiella mobiliseringen klassificeras som avtalssoldater och kommer att avlönas och få tillhörande sociala förmåner, säger Pesu.
– Det som är speciellt är att det inte finns någon tidsbegränsning för tjänstgöringen. I stället kommer tiden för tjänstgöringen att bestämmas i kontrakt med det ryska försvarsministeriet. Det här ger staten ganska stora friheter, säger Pesu.

Det är frågan om 300 000 man. Hur stridsdugliga är de här trupperna och när kan man vänta dem i Ukraina?

– De ryska markstridstruppernas storlek uppges vara 280 000 soldater, så jämförelsevis är 300 000 soldater mycket. Men det är fråga om en process, antalet är vad man har budgeterat för. Nästa steg är själva rekryteringen.
Enligt Pesu avslöjar den här lagen att Ryssland har stora problem med rotation. När den ryska armén inte klarar av att rotera sina soldater så tröttnar de och man kan förvänta sig nederlag. Det är alltså inte frågan om att Ryssland placerar in 300 000 färska soldater på fronten, utan de inleder en process för att förbättra de stridande truppernas förmåga.
– I en militär operation behöver de stridande trupperna avlösning. Det gäller både enskilda soldater och större enheter.

Enligt den pensionerade amerikanska generallöjtnanten Ben Hodgens har bristen på trupper gjort användningen av kärnvapen mer osannolik. Ökar mobiliseringen risken för användning av kärnvapen?

– Nej. Kärnvapen nämns för att skrämmas, bara att tala om kärnvapen är att använda kärnvapen. Ryssland har haft problem med manskap, vilket de löser genom att rekrytera personer från reserven.
Läs Kyiv Independents intervju med Hodges här.

Påverkar mobiliseringen Ukrainas tillfälliga momentum på slagfältet?

– Det kan vara en faktor på sikt. Först ska soldaterna kallas till uppbåd, sedan grupperas och utrustas, sedan ska de utbildas. Först efter det skickas de till en stridande enhet. Processens längd varierar, men den är sannolikt lång. Det handlar om veckor eller månader.
Eftersom processen är relativt lång påverkas inte situationen vid fronten just nu. Men det skvallrar om att Kreml i större utsträckning förbinder sig till kriget, säger Pesu.
Pesu säger att utvecklingen är oklar och att omvärlden helt enkelt måste följa händelseförloppet noggrant.
– Vi måste vänta tills mobiliseringen har inletts, först därefter kan man utvärdera och dra slutsatser om dess inverkan.
Den ryska staten har försökt hålla kriget åtskiljt från medborgarna, bland annat genom att kalla det för en militär specialoperation. Nu tvingas de involvera folket. Lagen gör det möjligt för staten att kalla in medborgare, vilket inte har varit möjligt tidigare, säger Pesu.
– Alla ryssar är säkert inte nöjda med mobiliseringen, vilket tyder på att situationen är svår. Det har säkert inte varit ett lätt beslut att fatta.

ANDRA LÄSER