Flickor känner sig ofta ensamma

I studien undersöktes hur upplevd hälsa, hälsobeteende och social närmiljö har förändrats under de senaste 20 åren bland 11-, 13- och 15-åriga elever i svenskspråkiga skolor i Finland. Dessutom undersöktes om det fanns några skillnader mellan elever i olika regioner i Svenskfinland och mellan elever i svensk- och finskspråkiga skolor.

– De svenskspråkiga eleverna har överlag positivare omdömen om skolan, säger seniorforskare Nina Simonsen på Folkhälsans forskningscentrum.

Enligt docent Eva Roos på Folkhälsans forskningscentrum finns det också skillnader mellan elevernas fysisk aktivitet och matvanor.

– Om vi ser på daglig fysisk aktivitet är de finskspråkiga eleverna betydligt aktivare, säger Roos.

Vad kommer till skolelevernas kostvanor ser de svenskspråkiga eleverna ut att ha en aning bättre kostvanor än de finskspråkiga. Samtidigt har andelen elever, framför allt pojkar, som dagligen äter frukt och grönsaker sjunkit i Österbotten och på Åland.

– Internationellt sett är Finland alldeles på botten gällande fruktkonsumtion, säger Roos.

Som en möjlig lösning till problemet nämner Roos skollunchen där både frukt och grönsaker kunde serveras. Det gäller att bygga upp vanan att frukt är en naturlig del av kosten tillräckligt tidigt.

Simonsen anser att det mest oroväckande resultatet i studien är att andelen flickor i nionde klassen som känner sig ensamma har ökat.

– Deras upplevelse av ensamhet har stigit under hela den studerade tidsperioden.

Enligt resultaten upplever till och med mer än en femtedel av flickor i 15-års ålder ofta ensamhet. Simonsen uppger att i samma grupp har också känslan av ett tillfredsställande liv sjunkit allra mest.

– Här borde man närmare analysera vilka orsakerna är och om det ligger något i bakgrundsfaktorerna, det att man bor på landsbyggden eller inne i städerna eller några andra socioekonomiska faktorer, säger Simonsen.

Enligt Simonsen är det mest hoppingivande resultatet i rapporten de positiva förändringarna i den sociala miljön.

– Upplevelserna av familjerelationer och skolmiljön har blivit positivare och den trenden är relativt lika bland alla elever.