Hundra år som förändrat den finska naturen

Under självständighetstiden har Finlands natur blivit klart fattigare, men vissa arter har vunnit – till exempel de stora däggdjuren. För hundra år sedan var älgen nära att dö ut i Finland.

Mår bra. För hundra år sedan var älgen nära att dö ut i Finland.
Finlands natur har blivit mycket fattigare under vår 100-åriga självständighet, säger professorn i klimatförändring Atte Korhola vid Helsingfors universitet. Han säger att man i Finland gått särskilt hårt åt skogsnaturen och myrarna.
Omkring en tredjedel av Finlands ursprungliga areal har varit myrar. Av dem har över hälften torrlagts och dikats ut för bland annat odling och skogsbruk.
– Ödeläggningen av myrnatur på 1960–70-talen har varit nästan utan like i global skala.
Korhola anser att skogarna har varit ännu värre ansatta än myrarna. När man av ekonomiska orsaker har gynnat vissa trädslag har artbeståndet och mångfalden tagit stryk.
– Andelen gamla skogar har minskat radikalt och de finns bara små fläckar kvar här och där.
I fråga om vattendragen ser situationen däremot bättre ut: man har fått bukt med försurande utsläpp och färre tungmetaller hamnar i miljön än tidigare.
– Det tar ännu lång tid för Östersjön att återhämta sig eftersom övergödningen har gått så långt.
Under självständighetstiden har årets medeltemperatur gått upp med en dryg grad, vilket är mer än den genomsnittliga ökningen i världen.
– Verkningarna av klimatförändringen är markantast i de norra områdena.

Stora arter vinner

Även om naturens mångfald på det hela taget blivit lidande har vissa djurarter i Finland ökat i antal.
Akademiforskare Aleksi Lehikoinen på Naturhistoriska museet säger att bestånden har blivit starkare till exempel i fråga om stora däggdjur och fåglar, såsom björn, varg, älg, sångsvan och trana. Han påpekar att älgen faktiskt var nära att dö ut i Finland för cirka hundra år sedan.
För vissa skärgårdsfåglar har antalet mångdubblats på några årtionden. Regleringen av jakten i skärgården samt de mildare vintrarna har gett fåglarna större livsrum och ro.
– På 1980-talet övervintrade till exempel högst några hundra viggar här då de nu är tiotusentals.
Stammarna av havsörn och pilgrimsfalk har i sin tur återhämtat sig tack vare skyddsinsatser och minskande miljögifter. Som en följd av ivrig vinterutfodring har bestånden av bland annat grönfink och blåmes vuxit.
Det att skogarna har blivit ensidigare har dessvärre fått bestånden av skogshönsfågel, till exempel orre och tjäder att rasa.
De djurarter som indirekt drog nytta av jordbruket har tagit skada av att odlingen blivit mer industriell.
– Många äldre människor kommer ihåg hur svalorna i deras barndom satt på telefonledningarna i flockar på hundratals.
ANDRA LÄSER