I Finland räknas inga medier på svenska

75 000 personer i 38 länder, med Sydafrika som årets debutant, har fått säga sitt om hur de konsumerar nyheter; vilket slags innehåll, i vilka medier, hur ofta och länge, via vilka kanaler och apparater.

Rapporten på 156 sidor av Reuters Institute vid universitetet i brittiska Oxford kan läsas som en gastkramande thriller om de nyhetsfrälstas själar – och pengar. En global kamp, där de seriösa nyhetsmedierna kämpar som Batman mot Jokern för att skilja sig ur den ospecificerade informationssörja som väller fram på olika plattformar och i sociala medier, allt medan publiken kräver att bli både upplyst, räddad och underhållen. Nätbaserade partisaner som sprider irrläror och desinformation rör om i det ekosystem vi kallar internet till den grad att folk har svårt att skilja mellan fakta och fejk. För att de traditionella medierna gäller det att behålla trovärdigheten och publikens tillit för att överleva – eller ännu hellre – gräva guld i den digitala eran.

Den digitala disruptionen blir inte lättare för medierna att tackla på grund av en ökad politisk populism, ekonomisk instabilitet och Googles och Facebooks hänsynslösa dominans på annonsmarknaden.