Insändare: Samlingspartiets utlovade skatterea är skämd högerskåpmat

Inför riksdagsvalet har Samlingspartiet flaggat för skattesänkningar. Man har också talat om en övre gräns för marginalskatten. Detta gynnar höginkomsttagare.

Det har nyligen publicerats statistik som visar att hushåll med höga inkomster konsumerar mycket mera el än hushåll med låga inkomster. Blir de rika rikare kan vi räkna med att konsumtionen och miljöförstöringen ökar.

De inkomster som de välbärgade inte använder för konsumtion använder de för att samla kapital, vilket leder till ojämlikare förutsättningar för kommande generationer. Av detta följer ojämlikare möjligheter att studera och därmed att den begåvning som finns bland mindre bemedlade inte utnyttjas till fullo. Har Finland råd med det?

Sänkta skatter motiveras med en önskan att vi ska jobba mera. Men hur mycket är det hälsosamt att arbeta? Om människor sporras att satsa allt mera tid och krafter på arbete medför det att de som har mindre kapacitet får sämre jobb eller marginaliseras. Också detta innebär misshushållning med begåvningskapitalet, och det leder till sämre hälsa.

De som går in för att tjäna pengar försummar kanske samtidigt sitt välbefinnande och sina närmaste. Även detta får ekonomiska konsekvenser.

Nej, högerns skatterea för höginkomsttagare får knappast den finska ekonomin på fötter, trots eventuella positiva effekter på kort sikt.

Nuvarande vänster-centerregering hade den otacksamma uppgiften att leda landet under två stora kriser: coronapandemin och Putins anfallskrig i Ukraina. På grund av regeringens krishantering har finska statens skuldsättning ökat snabbare än tidigare. Högern vill nu framstå som ansvarsfullare genom att kritisera regeringen för låntagningen och betona vikten av att begränsa och betala tillbaka statsskulden.

Men hur viktig är egentligen statsskulden – siffror i ett ekonomiskt spel där människors arbetsinsatser värderas rätt godtyckligt och naturresurser ofta inte alls ges något eget värde – när Putin förstör Ukraina, demokratin är trängd och människans och många andra arters fortbestånd hotas av klimatförändringar och ekosystemkollapser?

Och ska vi kunna rädda planeten, måste vi våga överge tillväxttänket och det gigantiska ekonomiska spel som vi föds till och vars regler inte ens världens folkvalda kontrollerar.

Det börjar bli dags tänka långsiktigt och utanför ramarna också inför ett finskt riksdagsval. För vår rovdrift på planeten hotar faktiskt vår existens. På allvar.

Viking Högnäs, Kristinestad