Pengaregn: framtidstro eller lättja?

Hur ska vi egentligen uppfatta Nordeas och Nokias guldregn över placerarna: som en lättnadens suck efter pandemin i kombination med framtidsoptimism, eller snarare som en allvarlig brist på fantasi?

I vilken mån smittar aktieåterköp – denna väldigt amerikanska tradition – av sig på Finland, likt Halloween?
19.02.2022 14:00 UPPDATERAD 19.02.2022 14:07
Traditionell aktieutdelning har ägt rum i århundraden. Den första vinstutdelningen, eller dividenden på ren finlandssvenska, betalades ut av ett sjöfartsbolag vid namn Nederländska ostindiska kompaniet (1602–1799). Det sagolikt lönsamma företaget kan i finansiella termer närmast liknas vid Apple i dag. Tack vare exportgrödor och kryddor täljde man guld i Asien, och betalade åtminstone till en början ut halsbrytande vinstbelopp åt ägarna.
Ett annat sätt att belöna ägarna, aktieåterköp, är ett betydligt modernare fenomen – men denna amerikanska modefluga har på senare år börjat sprida sig utöver Europa, även i Norden och Finland. På så vis minskar antalet aktier i omlopp, vilket i sin tur ökar värdet på varje återstående aktie. Signalerar trenden positiv psykologi, eller snarare idétorka hos ledning och styrelse?
Efter några år av kräftgång belönades Nokias aktieägare för sitt tålamod i februari: den långa pausen upphörde, äntligen satte vinstutdelningen i gång igen. Därtill inledde bolaget ett program för återköp av egna aktier motsvarande upp till 600 miljoner euro, under en tvåårsperiod.

ANDRA LÄSER