När stadsfullmäktige i Helsingfors på onsdag har sitt sista möte för sommaren kommer politikerna att fatta beslut om något som är hemligt.
– Under den tid jag jobbat för staden är det första gången ett ärende som är sekretessbelagt i den här omfattningen behandlas i fullmäktige, säger Lauri Menna, ledande sakkunnig på staden.
Enligt kommunallagen är mötena vanligtvis offentliga, men när den här frågan diskuteras måste alla obehöriga gå ut, både de som sitter på allmänhetens läktare och presskåren.
Varje möte strömmas direkt av staden på Helsingforskanalen, men sändningen kommer att avbrytas när ärendet diskuteras.
Enbart politikerna och tjänstemännen får vara på plats.
Menna beskriver onsdagens möte som exceptionellt på grund av den stängda delen av mötet.
Timo Harakka (SDP) och andra politiker under ett av Helsingfors stadsfullmäktiges möten i fjol.
Största delen av texten i beslutsunderlaget är ersatt med stjärnor. Det innebär att informationen är sekretessbelagd. Men den del av texten är offentlig och visar att det handlar om byggande.
Helsingfors stad vill göra ett temporärt undantag från sina regler från 2015 om hur man agerar när ett byggprojekt kostar mer än tänkt.
Det här undantaget skulle pågå fram till den 31 mars 2023. Som orsak uppges den exceptionella situationen på marknaden.
Priserna och bristen på råvaror skenar i byggbranschen för närvarande.
Återhämtningen efter pandemin orsakade materialbrist. Sedan, när Ryssland invaderade Ukraina, bröt de påföljande sanktionerna leveranskedjor och tryckte upp energipriserna.
"Vill inte öppna upp"
Stadssekreteraren Maria Nelskylä tar bygget av en ny skola som exempel för att förklara hur en byggprocess går till i Helsingfors.
– Först görs projektplanen, och i den har man gett en beräkning över hur mycket det kommer att kosta.
Sedan ska politikerna i sektionen för byggnader och allmänna områden godkänna planen. Sedan, om bygget är stort och väntas kosta över 10 miljoner euro, går frågan vidare till både stadsstyrelsen och fullmäktige.
– När kostnadsberäkningen överskrids måste samma organ fatta beslut om den på nytt.
Men om politikerna nu på onsdag klubbar igenom den föreslagna ändringen behöver inte kostnader som spiller över den godkända summan skickas till beslutsfattarna på nytt. Man skapar alltså en genväg.
– Vi får processen att gå snabbare, säger Nelskylä.
Vem är det som i så fall fattar de här besluten?
– Det ingår i den del som är hemlig. Det är stadens affärshemlighet och vi vill inte öppna upp vad den handlar om. Den kan möjligtvis ge våra anbudsgivare en klar fördel.
I den del av beslutsunderlaget som är offentligt kan man läsa att staden tycker det är nödvändigt att besluten blir mera smidiga.
"... så att stadens projekt med lokaler efter beslutsfattandet kan framskrida enligt planerna och utan att stadens beslutsfattande ger upphov till förseningar."
Det kommer att räcka länge innan invånarna i Helsingfors får veta vad som står i de hemliga delarna av beslutet. För de kommer nämligen att vara sekretessbelagda i 25 års tid.
Politikerna har tystnadsplikt
Invånarna i Helsingfors kommer inte att få veta vad politikerna fattar för beslut i ett sekretessbelagt ärende på onsdag.
Ida Sulin, Kommunförbundets ledande jurist, berättar att det är relativt ovanligt att ett stads- eller kommunfullmäktige behandlar ett ärende som är sekretessbelagt.
"Att ärenden behandlas bakom slutna dörrar i fullmäktige kan bero till exempel på att det skadar stadens förhandlingspositioner eller affärsintressen att behandla ärendet i offentlighet", skriver hon.
Samtidigt är det offentlighetslagens bestämmelser som gäller, det är inte bara så där för en stad att bestämma att något ska sekretessbeläggas.
"Om ett ärendet är sekretessbelagt i sin helhet enligt offentlighetslagen måste det behandlas i ett slutet sammanträde, och då har ledamöterna självfallet tystnadsplikt gällande ärendet ifråga", skriver Sulin.
Fullmäktiges möten är, till skillnad från till exempel nämndernas möten, alltid öppna för allmänheten. Kan den här sekretessen vara problematisk ur invånarnas synvinkel?
"Tvärtom, sekretessgrunderna finns till för att skydda offentligheten – så man kan se dessa undantag som just undantag som bekräftar regeln."
