Analys: Finlandssvenskar är kraftigt överrepresenterade vid utdelningen av stora litterära priser – detta är tre tänkbara förklaringar

Sedan 2000 har finlandssvenska författare och böcker fått ungefär tre gånger så många prestigefyllda litteraturpris som de statistiskt sett ”borde” få. Det är roligt att det går bra för den finländska skönlitteraturen som ges ut på svenska, men vi behöver också förstå vad framgångarna baserar sig på, skriver Fredrik Sonck.

Amanda och Sofia Chanfreau, Quynh Tran och Ellen Strömberg har under 2022 belönats med prestigefyllda litteraturpris för sina böcker.
Fredrik Sonckfredrik.sonck@hbl.fi
03.12.2022 05:01 UPPDATERAD 03.12.2022 11:40
2022 blev ett år av jackpottar vad gäller prestigefyllda skönlitterära priser till finlandssvenskar: Quynh Tran fick Runebergspriset i februari och under veckan som gick kammade Ellen Strömberg först hem Augustpriset för barn- och ungdomslitteratur, varefter systrarna Sofia och Amanda Chanfreau tog hem Finlandiapriset i samma kategori.
Hur de stora priserna fördelas ett enskilt år är visserligen rätt slumpartat. Men faktum är att finlandssvenska författare (eller mer korrekt: svenskspråkiga böcker utgivna på finlandssvenska förlag) håller sig mycket väl framme också sett över en längre tidsperiod. En analys av hur de stora litteraturpriserna fördelats sedan millennieskiftet visar att:
  • Finlandssvenskarna utgör ungefär 5 procent av befolkningen i Finland, men får över 17 procent av de finländska nationella priserna.
  • Finlandssvenskarna utgör ungefär 1 procent av befolkningen i Norden men får över 12 procent av de nordiska priserna.
  • Finlandssvenskarna utgör ungefär 3 procent av den svenskspråkiga befolkningen i världen, och får över 4 procent av Sveriges skönlitterära Augustpriser.

ANDRA LÄSER