Zuma inför rätten igen – oro för nya upplopp i Sydafrika

Oron för nya upplopp är stor när Jacob Zuma i dag framträder virtuellt framför rätten. Det är den senaste turen i den långdragna korruptionsrättegången mot 79-åringen, som kallats för teflonpresidenten på grund av sin förmåga att undkomma rättvisan.

Beväpnad polis under polisminister Bheki Celes besök i Phoenix utanför Durban den 17 juli.

Sydafrikas expresident Jacob Zuma dömdes i slutet av juni till 15 månaders fängelse för domstolstrots sedan han vägrat att framträda inför den kommission som utreder korruptionsanklagelser mot honom. Under dagens förhandlingar, som sker digitalt på grund av oro över nya kravaller, framträder Zuma i kostym, vit skjorta och röd slips sittandes i en svart kontorsstol i fängelset i Estcourt nordväst om Durban.

Fängslandet av Zuma den 8 juli – som beskrevs som ett stolt ögonblick för den sydafrikanska demokratin – utlöste protester som snabbt urartade till upplopp och kravaller i bland annat Durban och Johannesburg, med omfattande plundring, mordbränder och skottlossningar som resultat.

Djupa ekonomiska klyftor

Över 200 människor har dött i oroligheterna och fler än 2 500 har gripits. Situationen bedöms nu vara under kontroll, men många befarar att måndagens domstolsförhandlingar kan leda till nya upplopp. Utanför domstolen i Pietermaritzburg, huvudstad i Zumas hemprovins Kwazulu-Natal, är säkerhetspådraget stort under dagen med beväpnad polis och militär.

President Cyril Ramaphosa anser att kravallerna planlagts och koordinerats och att demonstranterna försökte skapa revolt och "piska upp motsättningar" bland befolkningen.

Andra menar att protesterna var politiska i ett inledande skede – men sedan snabbt övergick till allmänna missnöjesförklaringar mot fattigdom, djupa ekonomiska klyftor och rekordhög arbetslöshet efter pandemins nedstängningar.

Köp av Jas-plan

Åtalspunkterna mot Jacob Zuma handlar om korruption, pengatvätt och utpressning i samband med en stor vapenaffär på 1990-talet, däribland köp av 28 svenska Jas Gripen-plan.

Anklagelserna om korruption ledde till att Zuma i december 2017 ersattes som partiledare för regeringspartiet ANC av nuvarande president Cyril Ramaphosa, som sedan tillträdde presidentposten i februari 2018.

Korruptionshärvan till trots har Zuma en hängiven supporterskara i Sydafrika, framför allt på grund av sin idoga kamp mot apartheidregimen. 1963 dömdes han till tio års fängelse på Robben Island, ett straff som avtjänades tillsammans med bland andra partikamraten och frihetskämpen Nelson Mandela.

Anklagelserna mot Jacob Zuma

Åtalet mot Jacob Zuma omfattar 16 punkter om bedrägeri, svindleri och penningtvätt i samband med en uppgörelse om att köpa utrustning till den sydafrikanska militären under 1990-talet. Zuma anklagas bland annat för att ha tagit mutor från den franska vapentillverkaren Thales.

Anklagelserna kom först fram år 2005, men fallet lades ned 2009, kort innan han blev president. Fallet togs sedan upp igen 2016.

Zuma tvingades bort från presidentposten 2018 av regeringspartiet ANC, med anledning av korruptionsavslöjanden och dalande opinionssiffror. Den korruptionsskandalen hade koppling till den mäktiga affärsfamiljen Gupta, som fått lukrativa statliga kontakt och närmast fritt ska ha kunnat besluta om tillsättningar av ministrar och höga tjänstemän.

79-årige Jacob Zuma anklagas för att ha möjliggjort plundring av statskassan under sina nästan nio år vid makten, mellan 2009 och 2018.

ANDRA LÄSER