Svenska ÖB till HBL: Kriget i Ukraina kommer att pågå länge – jag har svårt att se något slut på det

Svenska överbefälhavaren Micael Bydén är en nöjd general. Sverige och Finland har på tisdagen blivit godkända som invitees – inbjudna – till Nato. Samtidigt är han orolig för situationen i Ukraina.

– Jag har svårt att se något slut på det.

Svenska överbefälhavaren Micael Bydén.
– Titta, därute är en Visbykorvett, säger överbefälhavaren Micael Bydén och pekar ut över det öppnat havet utanför Visby hamn.
Man ser långt från bryggan på ubåtsräddningsfartyget HMS Belos som Försvarsmakten använder som bas för sina evenemang i Almedalen. För det är klart att de är i Almedalen. Lika klart som att det diskuteras Nato och säkerhets- och försvarspolitik på olika evenemang.
– Det är bråda dagar, inte bara på grund av Almedalen utan också genererat av en omvärld, av politiska beslut och satsningar som gör att vi får en ännu bättre förutsättningar att växa. Dessutom var det ett mycket positivt beslut i dag. Nu är vi invitees, säger en tillsynes nöjd Bydén.
Han påpekar att tidsdagens beslut innebär att Sverige (och Finland) kommer att kunna delta i Natoarbetet på ett helt annat sätt, "i kommittéer och arbetsgrupper".
– Det är en stor dag. Det här betyder att vi kan föra en annan typ av dialog. Vad kan vi bidra med och vilka krav kommer att ställas på oss? Hur kan vi bidra med Natos avskräckning? frågar sig Bydén.
Överbefälhavaren Micael Bydén är på plats på Gotland under Almedalsveckan.
Det är ändå först när Sverige och Finland blir fullvärdiga medlemmar som den stora skillnaden uppstår. Då i form av planering. Under alla år har Sverige haft en nationell försvarsplanering som utvidgades för att innefatta ett samarbete med Finland.

I utkanten

– Vi har funnits i utkanten av Natos planering, försökt lära oss och förstå den och koordinerat våra planer så långt det går utan att vara en del av det.
Bydén säger att det inte finns några fördelar med en lång process som det ser ut att bli på grund av att Turkiet sätter sig på tvären.
– Jag såg inte att det turkiska vetot skulle komma, men samtidigt såg jag inte den raka snabba motorvägen heller, säger överbefälhavaren.

Kriget i Ukraina

Samtidig pågår ett skoningslöst och storskaligt krig i Ukraina som kräver ständiga situationsanalyser. Något som man har under lupp hela tiden.
Bydéns analys är att planen att gå in och slå ner motståndet, och i slutändan erövra Kiev, inte har lyckats.
– Det här är en militäroperation med mycket höga risker och det visar sig att riskerna föll ut. Därför är man tillbaka på och konsolidera sig i öster, sydost och söder. Det är mera defensivt nu med hård artilleribeskjutning i kombination med rena terrorbombningar, säger Bydén.
– Mot skolor, mot sjukhus och mot köpcentrum häromdagen, säger han bistert.
Bydén säger att det kanske är ett uttryck för den inte så framgångsrika operationen.
– Vi ser att det här är en långsiktig konflikt. Vi tar höjd för att den kommer att pågå länge. Vi ser inte att Ryssland har förändrat sina strategiska mål, utan man har tiden på sin sida som de själva uttrycker det, fortsätter han.
Jag har svårt att se något slut på det, kommenterar överbefälhavare Micael Bydén.
Överbefälhavare Bydén har ett 40-årigt perspektiv när det gäller försvaret. Det var då han gjorde sin värnplikt, "lumpen".
Han säger att det Ryssland nu gör är att bygga en plattform för att gå vidare.

Betyder det att gå vidare i Ukraina eller utanför Ukraina?

– Det kan vara både och, säger han. Jag vet det lika lite som jag visste om det skulle bli en storskalig eller mera begränsad operation. Jag kan inte säga det, men det kan vara både och men definitivt att fortsätta genom Ukraina – förr eller senare.

Vågar du dig på en gissning hur länge kriget kommer att pågå?

– Jag har svårt att se något slut på det. Vad är det som ska till för att man ska komma överens om fred eller att avsluta den här konflikten? Det är eftergifter som jag uppfattar att Ukraina inte kommer att acceptera.
Bydén säger att för Försvarsmakten var det aldrig en fråga om Ryssland skulle göra något, utan fråga om när och vilken risk man var villig att ta.
Vad konsekvenserna blir av kriget är också svåra att bedöma, säger han, det vi har sett nu är bara inledning.
– Viktigt är nu att väst fortsätter att stå enade mot Ryssland. Om enigheten skulle börja krackelera...

Ser du tecken på det?

– Nej, det gör jag inte men historiskt finns det skeenden där det har gått helt över styr när man inte klarar av att hålla samman. Därför är det oerhört viktigt att vi fortsätter att ha en nära dialog med alla våra partner och blivande allierade.

Värnpliktiga när Ryssland anföll

När Ryssland invaderade Ukraina var tre stycken unga värnpliktiga på sina stationeringsorter runt om i Sverige.
Sverige har i den så kallade totalförsvarspropositionen fattat beslut om att successivt utöka antalet värnpliktiga.
Pliktrådet fr.v. Hampus Gillström, Majken Hallbygård, Kristoffer Loiborg Sjölund
När den ryska invasionen av Ukraina inleddes den 24 februari var Majken Hallbygård ute i fält.
–Vi hade fältövning och vaknade upp i förläggningen. Sedan berättade vår bataljonschef att det har brutit ut ett krig i Europa.

Hur kändes det?

– Det är klart att det blir lite konstig stämning när man står där ute i fält och man får höra att det pågår ett krig inte så långt ifrån.
– När vi diskuterade det på kvällen konstaterade vi att det är sjukt hur viktiga grejer vi har gjort jämfört med många andra.
– Det var en helt vanlig dag för oss, säger Hampus Gillström som var förstärkningssoldat på K 3 i Karlsborg.
Han säger att de inom gruppen hade pratat och spekulerat i om vad som skulle hända.
Kristoffer Loiborg Sjölund fyller på:
– Sedan kom oron. Kan det bli några påföljder för oss som är värnpliktiga i dag? Det som jag har blivit otroligt stolt över är känslan av att vi gör någonting viktigt. Försvarsviljan har blivit otroligt stark.
Hallbygård, Gillström och Loiborg Sjölund skulle inte användas i skarpt läge. Försvaret har fattat beslut om det.

Bättre utrustning

Däremot jobbar de för att de som rycker in ska få utrustning som håller måttet. Det gör de inom Pliktrådet som är ett medinflytande organ för totalförsvarspliktiga. De är förtroendevalda på ett år och samlar in material som de sedan kan föra vidare till dem som fattar besluten.
Ett exempel är skyddsvästar som inte passar utan skaver och är speciellt dåliga för de kvinnliga värnpliktiga. Eller undermåliga underkläder också för kvinnorna som gör sin värnplikt.
Överbefälhavare Bydén är medveten om problemen när det gäller den enkla utrustningen för soldaten och sjömannen.
– Vi har inte haft tillräckligt mycket ,men vi skaffar och upphandlar mer parallellt med att vi "fyller på". Därför har vi inte lyckats få ut den utrustning som finns. För vi har mer än vad som syns ute på förbanden.
Bydén säger att det här är en effekt av neddragningar, reduktioner och centralisering av funktioner.
– Det här är något som vi jobbar hårt med men vi är inte i hamn. Jag förstår kritiken ifrån Pliktrådet och den hjälper oss att bli bättre.

ANDRA LÄSER