Regeringen jobbar för Natoansökan i takt med Sverige

Finland kommer att lämna in en ansökan om medlemskap i Nato inom kort, och helst samtidigt med Sverige. Det är slutsatsen som inte skrivs ut i den säkerhetspolitiska redogörelsen, men som regeringen drar av den.

Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) och försvarsminister Antti Kaikkonen (C).
"Rysslands invasion av Ukraina har inneburit en grundläggande förändring i Finlands och Europas omvärld och säkerhetspolitiska miljö." Så står det i den redogörelse om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön som regeringen lämnade till riksdagen på onsdagen.
Förändringen kom då Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina den 24 februari. Redogörelsen bedömer att förändringen riskerar att bli långvarig.
När redogörelsen presenteras på en pressträff påminner utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) om att Finland länge har haft en Natooption, och att vi nu måste begrunda om kriget har förändrat säkerhetsmiljön så mycket att det är läge att lösa in optionen.
Redogörelsen tar inte ställning till det, men det är mer än uppenbart att regeringen tolkar den som att det inte bara är läge utan att det brådskar att lämna in en ansökan. Helst ska det ske samordnat med Sverige, men det kan ingen lova eftersom bägge länderna driver sin process nationellt.
– Regeringen har tagit fram en redogörelse i snabb takt. Det är viktigt att också riksdagen och partierna ska få forma sina ståndpunkter, säger Haavisto.
Dem som kritiserar regeringen för att dröja hälsar Haavisto att riksdagen genuint ska få diskutera det säkerhetspolitiska läget utifrån analysen i redogörelsen. Utskotten i riksdagen kan kalla in experter och få tillgång till konfidentiell information – sådant som inte kan skrivas ut i en redogörelse men som kan påverka ståndpunkterna.
– Det ser ut som att en majoritet av riksdagen är för medlemskap, men det är mycket viktigt riksdagen har tillgång till all nödvändig information, säger Haavisto.

Hela Finlands ansökan

Regeringen visar stor förståelse för att riksdagen ska få forma sin ståndpunkt. Det är viktigt för att en eventuell Natoansökan ska vara hela Finlands ansökan med förankring hos en så stor del som möjligt av de folkvalda. Processen måste få ta den tid riksdagen behöver, påpekar Pekka Haavisto.
Redogörelsen fäster uppmärksamhet vid det internationella samfundets respons på den ryska offensiven – sanktionspaketen mot Ryssland och solidariteten gentemot Ukraina.
– EU:s roll har blivit starkare. EU har reagerat mycket enhälligt, säger Haavisto.
Samtidigt kan EU inte erbjuda samma säkerhetsgarantier som Nato. Haavisto noterar att Ryssland är benäget att ta mycket större militära risker än förut, att Ryssland kan samla 100 000 soldater på en enda plats utan att mobilisera reserven och att Ryssland allt oftare omtalar kemiska vapen och kärnvapen på ett respektlöst sätt.
– För Finland är det viktigt att Nato fortsatt har öppna dörrar. Finland överväger alternativen, alltid i realtid. Vi ska inte gå händelserna i förväg utan ge riksdagen arbetsro, säger Haavisto.
Försvarsminister Antti Kaikkonen (C) bedömer att redogörelsen utgör en bra översikt av det förändrade säkerhetsläget.
– För närvarande är det lugnt i närområdena. Inga militära hot riktas mot Finland, men det är smart att se framåt, säger han.
Kaikkonen hävdar att ett starkt nationellt försvar alltid är en hörnsten i Finlands säkerhetspolitik, och att vi utvecklar försvaret i försnabbad takt för att svara på det förändrade läget. Han säger att vi också ska fortsätta med internationella partnerskap med exempelvis Sverige och USA.
– Också som Natomedlem vore vårt nuvarande samarbete viktigt, och det ska fortsätta. De nuvarande partnerskapen innehåller ändå inte säkerhetsgarantier.
Kaikkonen säger att försvarsförvaltningen har en god uppfattning om vad ett medlemskap skulle gå ut på, men att det alltid finns detaljer att förhandla om när ett medlemskap diskuteras.

Varnar för hybridpåverkan

Ministrarna säger att den utrikespolitiska ledningen fortsätter samtalen med Natos medlemsländer medan riksdagen formar sin ståndpunkt. På det sättet kan Finland ta ett beslut snabbt. Om Finland lämnar in en ansökan beräknas det dröja 4–12 månader innan den är i mål.
Beträffande samordningen med Sverige intygar ministrarna att länderna konstant håller varandra underrättade om processerna.
– Det vore bäst om vi går samma väg, men båda länderna tar sina egna beslut, säger Antti Kaikkonen.
– Det är optimalt om vi kan hålla samma takt, men det är för tidigt att veta om det lyckas, säger Pekka Haavisto.
Redogörelsen bedömer att även den inre säkerheten i Finland har påverkats av den ryska invasionen av Ukraina. Även om inget akut militärt hot riktas mot Finland i dag har risken för allvarligare hybridpåverkan ökat klart.
Inrikesminister Krista Mikkonen (Gröna) säger att hybridpåverkan används för att underminera säkerheten och stabiliteten i samhället. Här är desinformation ett verktyg.
– Vi måste bli bättre på källkritik och på att identifiera risker för hybridpåverkan.
I övrigt tangerar redogörelsen Finlands försörjningsberedskap i kristider. En separat och djupare redogörelse på samma tema ska vara klar i höst. Försörjningsberedskapen bedöms vara god i internationell jämförelse, men det utesluter inte att den kan förbättras. Bland annat ska skyddsrummen granskas.
Mikkonen säger att det också för den inre säkerheten är viktigt med ett slags psykisk krishantering efter pandemin och på grund av kriget och omsorgen om de flyktingar som söker sig till Finland.
– Det är viktigt att de nyanlända integreras snabbt. Det kräver smidigt samarbete mellan myndigheter. Nästan hälften av de nyanlända är barn, och vi måste se till deras särbehov. Det är också viktigt att finländarna har möjligheter att tala om kriget för att folk ska orka och må bra.
Du kan läsa vår direktrapportering från presskonferensen här:

ANDRA LÄSER