"Anti-work" i USA pressar arbetsgivarna

Tusentals människor mobiliserar sig på internetforumet Reddit för att dela upplevelser och sina rykande färska uppsägningsavtal. Brist på folk och stark tillväxt har gjort att lönearbetarna i USA kan ställa högre krav.

Brist på folk och stark tillväxt har gjort att lönearbetarna kan ställa högre krav. Det syns inte minst i forumet "antiwork" där tusentals delar sina uppsägningshistorier.
"Min chef gav mig ett 'supererbjudande' i dag: Arbeta 20 timmar mer per vecka gratis", skriver en användare i diskussionsforumet "antiwork" på Reddit.
"Varför är företagen förvånade över det här när folk måste ha flera jobb och flera inneboende bara för att ha råd att bo någonstans? När människor dör för att de måste ransonera sina insulinsprutor?", skriver en annan på forumet som nu har har 1,6 miljoner följare.
Vågen av arbetare som väljer att avsluta sina anställningar har kallats för "The Great Resignation", den stora uppsägningen, i USA. Trenden är så oroande för de stora ekonomiska institutionerna att det benämndes som ett långsiktigt hot mot arbetskraftsdeltagandet av Goldman Sachs i november.
Sedan dess har rörelsen bara växt sig större.
Susanne Spector, chefsanalytiker på Nordea med arbetsmarknaden som specialområde, säger att "antiwork" till stor del handlar om bättre villkor.
– Det finns ganska många versioner av antiwork, men om man ska sammanfatta, handlar det mer om att förändra. Anti-dåliga villkor. För ganska få handlar det om att inte arbeta alls. Det handlar mer om att hitta meningsfulla arbeten som har bättre villkor och tar upp en mindre del av livet.
"Quit rate", andelen av arbetskraften som säger upp sig, har legat på rekordnivåer under hösten. I november var siffran 4,5 miljoner, eller tre procent av den totala arbetskraften, som sade upp sig och bytte arbete.
– Bristen på arbetskraft är central. Kombinationen att man aldrig har haft så hög efterfrågan samtidigt som färre finns på arbetsmarknaden ger en fördel för arbetstagarna, säger Susanne Spector.

Sämst betalda får störst ökning

Lönerna i USA steg med 0,6 procent i december jämfört med månaden före, vilket var mer än analytiker väntat. De som fått störst procentuella löneökningar den senaste tiden är de sämst betalda på arbetsmarknaden.
– Lönerna ökar mest hos andelen som är lägst betald, och i den snabbaste takten på 20 år. Det är uppenbart att den här rörelsen fångar ett fenomen som pågår, att man nu har chans att ta ett kliv upp eller ta ett bättre jobb, och att det är svårt att fylla de lägst betalda jobben i USA eftersom det saknas ungefär fem miljoner människor på arbetsmarknaden, säger Spector.
Arbetskraftsdeltagandet i USA sjönk från 63,4 procent till 60,2 procent i början av pandemin. Trots att ekonomin återhämtat sig, och arbetslösheten var nere på 3,9 procent i december, har arbetskraftsdeltagandet stannat av på 61,9 procent, enligt statistik från landets arbetsmarknadsdepartement.
Arbetskraftsbristen har utökat arbetstagarnas möjligheter att kräva mer.
Elisabet Kopelman, makroanalytiker och USA-bevakare på SEB, räknar upp en rad förklaringar till att många inte återgått till arbetet efter pandemi-uppsägningarna: Direkta stödutbetalningar till hushållen som gjort att fler har råd att skjuta upp arbete, virus-oro, ett riktigt bra år på börsen som lett till att de nära pensionsålder kunnat ta tidig pension och stängda skolor och daghem som gör att föräldrar måste stanna hemma, bland annat.
– Möjligheten till att vägra arbeta är beroende av om man har möjlighet att försörja sig ändå. Stödpengarna betalades ut och det finns en del kvar av dem, men de kommer ta slut. Amerikanska ersättningssystem är inte så generösa som de är i andra länder, så det är svårt att se att en sådan rörelse kan hålla i sig, säger Kopelman.
Susanne Spector lyfter att arbetstagarna fortsatt ändå kommer ha en fördel, eftersom platserna från de som gått i förtidspension måste fyllas och eftersom invandringen begränsats de senaste åren.

Feds inflationsoro

Högre löner tillsammans med en förväntan om högre inflation är tydliga tecken på att inflationen kommer att stiga.
– Centralbanken Fed har blivit väldigt nervösa över det här. De ser en arbetslöshet som faller snabbt och till skillnad från hur det såg ut innan pandemin har det här satt spår i lönerna som nu börjar accelerera. Om den här utvecklingen håller i sig kan man inte utesluta risken för att man ska få någon typ av lönespiral, säger Elisabet Kopelman.
Frågan är hur länge den kan komma att hålla i sig. Sett till hur marknaden bedömer inflationen på lite längre sikt verkar det inte vara någon skenande inflation att vänta.
– Marknaden såhär långt verkar inte så långsiktigt orolig. Tittar man hur marknaden handlar prissatt inflation så har de dragit upp förväntningarna på kort sikt, men inte på lång sikt, säger Kopelman.
Den senaste månadens inflationssiffror från USA kommer under onsdagen.

ANDRA LÄSER