I Riikka Purras hemkommun Kyrkslätt får Sannfinländarnas språkprogram ingen förståelse: ”Ingen här klagar ’varför lärde jag mig ett språk till?’”

Kyrkslätt satsar stort på tvåspråkiga skolcampus och i språkbadsskolan går ungefär 150 elever. Här ser både elever, lärare och politiker svenskan som en resurs, inte som en belastning. 

Arja Kontinen har inte märkt att svenskan skulle göra det svårare för elever att lära sig andra språk, snarare tvärtom.
Harald Grönstrandharald.gronstrand@hbl.fi
27.09.2022 18:00 UPPDATERAD 28.09.2022 07:43
– Är alla klara, frågar läraren Arja Kontinen av klass 2K i Kyrkslätts språkbadsskola.
De ska precis gå in från skolgården och fortsätta undervisningen. Eleverna är finskspråkiga, men läraren talar svenska.
– Barnen talar delvis svenska eller finska, men de förstår allt. De flesta börjar med språkbad i förskolan, men en del börjar redan som 5-åringar i dagis, säger Kontinen.
HBL besöker Kyrkslätts språkbadsskola strax efter att Sannfinländarnas ordförande Riikka Purra uttalat sig om skolvenskan. Purra som är invald i Kyrkslätts kommunfullmäktige anser att elever inte ska behöva lära sig ett ord svenska i skolan, partiet anser att obligatoriet försvårar för finska elever att lära sig främmande språk.
– Vi ser att eleverna här har lättare att lära sig andra språk, många börjar också studera på svenska eftersom de vågar använda språket, säger förskoleläraren Maarika Männikkö.
Maarika Männikkö berättar att många elever i språkbadsskolan behärskar fyra språk innan de gått ut sjätte klass.
Hon berättar att språkbadseleverna börjar läsa engelska redan på ettan, och senare väljer ett språk till, tyska eller franska.
– Och väldigt många språkbadselever gör det, då har de fyra språk redan i lågstadiet, säger Männikkö.

Svenskan orsakar ingen skoltrötthet

Språkbadsundervisningen i Kyrkslätt är unik. Ungefär 150 elever går i undervisningen, och lärarna har tätt samarbete med den svenska Winellska skolan.

Ser ni att barnen har svårare att lära sig andra språk på grund av svenskan?

– Eleverna ser det här som helt naturligt, och som språkbadslärare måste jag säga att vad är mer naturligt än att lära sig så här? Ingen här klagar ”varför lärde jag mig ett språk till?”, säger Kontinen.
Männikkö håller med.
– Vi har inte märkt att eleverna skulle vara trötta. Vi talar inte heller om tvångssvenska här, säger hon.
Krista Petäjäjärvi är kommunfullmäktigeledamot för De Gröna. Hon säger att svenskan öppnar för förståelse för andra kulturer.

Svenskan skapar förståelse för andra kulturer

Språkbadsskolans lärare får också medhåll hos lokalpolitikerna i Kyrkslätt. Krista Petäjäjärvi  sitter i De Grönas fullmäktigegrupp i Kyrkslätt. Hon är av åsikten att svenskan har en viktig plats i skolorna.
– Som bakgrund är jag själv finskspråkig, men har gått i svensk skola. Så jag ser det här från två kulturers perspektiv.
– I stället för att tala om tvångssvenska eller hur vissa grupper är priviligerade är det dags att se på svenskan som kulturell fostran.
Hon anser att svenskan öppnar dörrarna till bland annat Norden, men också för andra språk samt kulturer.
– Redan den finlandssvenska och finska kulturen skiljer sig från varandra, och i samhället behöver vi förståelse för flera kulturer, säger Petäjäjärvi.
Hon anser att svenskan öppnar möjligheter för barnen. Hon köper inte Sannfinländarnas argument att svenskaundervisningen gör det svårt för barnen att lära sig andra språk.
– Det skulle vara roligt att höra vilka vetenskaper de baserar det på. Min erfarenhet är att språket öppnar för mer motivation att lära sig andra språk också, säger hon.
Dessutom lyfter hon fram att svenskan och tvåspråkigheten är starkt förankrad i Kyrkslätt.
– Vi håller på att bygga ett tvåspråkigt skolcentrum och ska också få ett tvåspråkigt gymnasiecampus. Språket är en framtidsfråga för oss här i Kyrkslätt och jag är glad att vi vågar satsa på den, säger Petäjäjärvi.
Samlingspartisten Kim Åström säger att inställningen mot svenskan och tvåspråkigheten är positiv i Kyrkslätt

Svenskan en resurs

På andra sidan partigränsen i Samlingspartiet ser också Kim Åström svenskan som en styrka i Kyrkslätt.
– Vi har ju erfarenhet av språkbad här och det upplevs som attraktivt bland annat hos finskspråkiga. Och så bygger vi ju både ett tvåspråkigt skolcampus och gymnasiecampus. Tvåspråkigheten är stark i Kyrkslätt, säger Åström.
Han lyfter fram att kommunen utpräglat är en tvåspråkig kommun med ungefär 20 procent svenskspråkiga.
– Inom fullmäktige är den övergripande inställningen mot tvåspråkigheten och det svenska språket positiv, till och med hos Sannfinländarna. Vi har inte upplevt språkkonflikter här på länge, förutom ibland när det gäller diskussioner om investeringar, säger Åström.
Han säger sig ändå förstå att inställningen till svenskan är annorlunda på helfinska orter.
– Men här ser vi tvåspråkigheten som en resurs. Purras tankegångar tror jag inte resonerar starkt här, och jag har inte hört dem ur hennes mun i fullmäktigesalen.
Åström tror att Sannfinländarnas utspel bottnar bland annat i partiets opinionssiffror.
– Politiskt tolkar jag det snarast som ett krisutspel av ett parti som sett opinionen dala. Nu försöker de hitta en ny käpphäst. Invandringskritiken finns kvar trots att Ukrainakrisen tvingat dem ompröva mycket, och klimatskepticismen blir ett allt svårare kort att rida på.

ANDRA LÄSER