Vem betalar vad i EU? Länderna långt ifrån varandra inför EU-budgetmöte

Hur stor blir EU:s långtidsbudget och vem betalar vad? Det är den stora frågan som ska behandlas på EU:s toppmöte på torsdag. Det gäller att hitta en kompromiss som gör både nettobetalarna i norr och nettomottagarna i syd nöjda, säger statsvetare.

Kampen om långtidsbudgeten hör till de tuffaste förhandlingarna inom EU. Europeiska rådets ordförande Charles Michel har kommit med ett omtvistat förslag på hur budgetramen ska se ut.

Hårda förhandlingar om pengar väntar när EU:s 27 stats- och regeringschefer samlas i Bryssel för toppmöte på torsdag. Målet är att nå en överenskommelse om EU:s långtidsbudget för 2021–2027.

Kampen om långtidsbudgeten hör till de tuffaste förhandlingarna inom EU.

Danmark, Sverige, Nederländerna och Österrike utgör en minoritet som slåss för en slimmad budget. Andra länder kämpar för att behålla generösa regional- och jordbruksstöd.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel har kommit med ett omtvistat förslag på hur budgetramen ska se ut.

Michels förslag baserar sig på de ramar som Finland stakat ut under sitt år som ordförande för EU.

I ett nötskal handlar det om att Finland och de andra nettobetalarländerna inte vill att de nationella bidragen ökar för mycket, säger Thomas Karv som är doktor i statskunskap vid Åbo Akademi (ÅA). Samtidigt betalar alla mer för att kompensera för bortfallet efter Storbritannien.

– Ett enormt hål måste fyllas efter Storbritanniens utgång och om man inte lyckas måste EU sänka ambitionsnivån, säger Karv.

En knäckfråga är jordbruksstödet, som enligt Karv i allmänhet utgör den största potten i budgeten. Enligt det nya budgetförslaget ska jordbrukare inom EU få mindre stöd, vilket till exempel kan leda till högre priser på lokalproducerade spannmålsprodukter.

Därtill betyder det nuvarande budgetförslaget att regionala stöd skärs ner medan mer pengar går till att motverka den globala uppvärmningen.

– Nu gäller det att hitta en kompromiss så att både betalande Nordeuropa och mottagande Syd- och Östeuropa blir nöjda, säger Karv.

Finland vill ha det som förr

Charles Michels förslag innebär bland annat att den totala omfattningen på långtidsbudgeten inte ska överstiga 1,074 procent av EU:s bruttonationalinkomst, enligt AFP.

Hur finansieringen av landsbygden ska säkerställas, hur klimatfinansieringen ska se ut och hur satsningen på forskning ska realiseras – det här är frågor Finlands statsminister Sanna Marin gick igenom med stora utskottet i tisdags.

Finlands detaljerade ståndpunkter tillkännages inte inför förhandlingarna. Det står ändå klart att Finland vill att budgeten inte skenar i väg. En prioritering av landsbygdens utveckling och att finansieringen ska vara villkorlig ligger också högt på listan. Villkorlig finansiering betyder att finansieringen är villkorad till rättsstaten och att det ska bli svårare att missbruka EU-medel.

Marin vill se en ny överenskommelse som är så nära helhetsnivån för budgetramen 2014–2020 som möjligt.

Enligt Thomas Karv har Finland hittills inte haft en stark egen politik, utan som ordförandeland försökt skapa en modell som accepteras av både betalarländerna och mottagarländerna. Finland har försökt optimera för EU i stället för att representera sig självt.

– Nu blir det det första EU-toppmötet efter ett avslutat ordförandeskap som Finland stiger fram och agerar enligt sina egna nationella intressen.

Realistiskt hitta lösning i tid?

Ambitionen är att en budgetöverenskommelse ska nås på toppmötet, men det kräver att alla EU-länder är överens. Det kan bli ont om tid, men Thomas Karv tror på en lösning. Antagligen kommer nettobetalarna att få sin vilja fram, säger han – den som betalar brukar ha mer att säga till om.

Den nya budgeten gäller från och med 2021. Kommer man att nå en lösning innan årsskiftet?

– Jag tror att medlemsländerna kommer överens om budgeten. Det gäller att hitta minsta gemensamma nämnare, och genombrottet kommer knappast under det här mötet. Senast när Tyskland tar över som EU-ordförande till sommaren kommer saker att börja ske. Det brukar ordna sig när Tyskland sitter vid rodret, säger Karv.

Vad händer om parterna inte enas?

– Det är en svår fråga, verksamheten kan ju inte stanna av. Det kan i så fall bli frågan om någon korttidslösning. EU har långtidsbudgetar för att kunna planera framåt. Just nu är parterna långt ifrån varandra men bara viljan finns kommer en lösning att hittas.

Bakgrund till budgetstriden

Budgetdiskussionerna startade redan 2018.

EU-kommissionen lade då fram sitt förslag på budgetramar för 2021-2027.

EU-kommissionens förslag motsvarade 1,11 procent av EU:s bruttonationalinkomst (BNI).

I förslaget som har lagts fram av Europeiska rådets ordförande Charles Michel motsvarar avgiften 1,07 procent av BNI.

I fjol stakade ordförandelandet Finland ut en version som motsvarade en kompromiss mellan medlemsländerna. Charles Michels förslag bygger på Finlands förslag, med endast små förändringar.

ANDRA LÄSER