HBL på valturné: I Lovisa har SFP makten – röstmagneten Mia Heijnsbroek-Wirén förklarar vad som gick fel

Lovisas befolkning minskar och staden har kanske en chans kvar – under nästa fullmäktigeperiod – att vända utvecklingen. – SFP kunde ha använt sin maktposition bättre, säger Mia Heijnsbroek-Wirén som hoppade av till Samlingspartiet, ett litet parti i Lovisapolitiken.

Mia Heijnsbroek-Wirén skakade om Lovisapolitiken genom att hoppa av från stadens stora parti, SFP, från posten som stadsstyrelseordförande. Nu har hon hittat sitt politiska hem i Samlingspartiet. Samtidigt har hon blivit företagare med bistro i centrala Lovisa.

Kommunalvalet: Växande och krympande städer

HBL besöker fyra nyländska kommuner inför kommunalvalet i juni: Lovisa, Sibbo, Kyrkslätt och Raseborg.
Gemensamt för dem alla är att befolkningsutvecklingen är en central fråga.
I Lovisa och Raseborg kämpar man med en allt äldre befolkning, och nya invånare är hett eftertraktade. Man måste vända trenden för att inte hamna i en ond spiral med allt färre invånare.
Sibbo och Kyrkslätt hör till landets snabbast växande kommuner. De ställer stora krav på de kommunala tjänsterna, med stora investeringar som följd.
Samtidigt som befolkningen växer i Sibbo och Kyrkslätt krymper andelen svenskspråkiga. Det är en utmaning för den svenska servicen.
Det är sol och det är 144 coronafall i Finland denna majmåndag, med en slags föraning i luften om att livet sakta håller på att återvända till det normala.
Mia Heijnsbroek-Wirén (Saml) möter oss ett stenkast från Lovisa torg, i Bistro & Butik Kronan, en hybrid mellan bistro, kafé och affär.
Hon öppnade Kronan i höstas.
– Pandemin har varit en otroligt jobbig tid för oss. Vi är ett matställe. Vinet står i skåpet och väntar på kunder.
Nu ser det ändå lite ljusare ut. Turisterna från Helsingfors, Borgå och Kotka har börjat återvända. De är avgörande för Bistro & Butik Kronan, lite som Helsingforsborna, Kotkaborna och Borgåborna är livsviktiga för Lovisa – som potentiella inflyttare.
Pandemin har ruskat om finländarnas uppfattning om hur man kan bo. Här ser småstadsidyllen Lovisa sin chans.
– Tidigare flyttade många kulturarbetare till Lovisa. De hade redan då möjlighet att jobba på distans. Nu följer andra efter. Det är en trend.
Matti Ollikainen och Annikki Laaksonen flyttade till Lovisa för 50 år sedan. De är nöjda med sitt val. "Det är nära till allt", säger Annikki Laaksonen som ursprungligen kom till Lovisa från Lahtis.

Inflyttarna livsviktiga

I hörnet av Alexandersgatan och Brandsteinsgatan möter vi pensionärerna Annikki Laaksonen och Matti Ollikainen.
De är inflyttare i staden.
Fast ja, de flyttade till Lovisa för 50 år sedan. Hon från Lahtis, han från Lappland.
– Jag kom för arbetets skull, skogsarbetet var lite lättare här, säger Matti Ollikainen.
– Nu jobbar de som flyttar hit i Helsingfors, nästan alla.
Liksom många små städer och kommuner i Finland är Lovisa nästan besatt av inflyttning. Det av goda skäl. Befolkningen minskar.
Annikki Laaksonens och Matti Ollikainens åldersgrupp dominerar i Lovisa. De som är äldre än 65 år utgör nästan 30 procent av stadens invånare, samtidigt som barnen blir färre.
En av de eftertraktade inflyttarna är Lotte-Marie Uutinen (SFP). Fast egentligen är hon återflyttare.
– Jag minns hur jag cyklade längs Strandvägen och kände hur jag kommit hem.
Lotte-Marie Uutinen växte upp i Tessjö i det som då var en del av Strömfors kommun, det som nu är en del av Lovisa. Sedan flyttade hon bort från Lovisatrakten för att studera. Någon utbildning efter grundskolan förutom gymnasium finns inte i Lovisa.
Lotte-Marie Uutinen lämnade Lovisatrakten för att studera. Efter en sejour i Helsingfors, Lappland och Tammerfors återvände hon. Nu är hon gruppordförande för SFP i fullmäktige. "Det svenska språket är inte längre en självklarhet och för oss är det viktigt att servicen också i framtiden ska fungera på svenska."
Uutinen kom sedan tillbaka med besked, kan man säga. Hon ställde upp i kommunalvalet 2017 och valdes då in med femte flest röster. Nu är hon gruppordförande för Svenska folkpartiet i fullmäktige.
Hon oroas över pandemins effekter på Lovisaborna och stadens ekonomi.
– Tyvärr ser vi att arbetslösheten ökar, säger hon.
Oron över pandemins verkningar kommer efter en tuff valperiod i Lovisa, inte minst ekonomiskt, och det har lagt press på politikerna.
Uutinens parti, SFP, är en gigant i Lovisapolitiken. Kommunalvalet 2017 var en succé och partiet lyckades få enkel majoritet i fullmäktige. Inget annat parti har en lika stark ställning i Nyland som SFP har i Lovisa.
Majoritet hade man i fullmäktige ända fram till december i fjol. Då överraskade Mia Heijnsbroek-Wirén alla. SFP:s ena röstmagnet från förra valet och stadsstyrelsens ordförande hoppade av till Samlingspartiet, ett litet parti i Lovisa, med bara 4 av 35 platser i fullmäktige.
Vad händer då ett parti har över hälften av ledamöterna i ett fullmäktige?
En följd är, oberoende av vilket parti det handlar om, att det blir en ganska brokig skara ledamöter som ska komma överens.
För Heijnsbroek-Wirén, som tillhörde högerfalangen inom SFP och för vilken språket bara är en fråga bland andra, blev det för mycket.
– Det var för högt till tak, och för brett mellan väggarna, säger hon och räknar till bara ett egentligt fullmäktigebeslut där SFP använde sin majoritetsställning fullt ut.
– SFP kunde ha använt sin maktposition bättre.
Mia Heijnsbroek-Wirén hittade ett politiskt hem i Samlingspartiet efter SFP som hon upplevde att för spretigt politiskt.
Lovisapolitiken kompliceras fortfarande av kommunsammanslagningen 2010 av Pernå, Liljendal, Lovisa och Strömfors. De olika delarna i kommunen är fortfarande väldigt olika.
Mia Heijnsbroek-Wirén har liksom flera andra lokalpolitiker jobbat hårt för bostadsmässan i Lovisa 2023, som förespråkarna ser som en livsviktig injektion för Lovisa.
Det jobbet har naggats i kanterna av bypolitiker som mest bara bryr sig om sin egen stadsdel, anser hon.
– Det är väldigt mycket lokalpatriotism.
Lotte-Marie Uutinen ser fördelar med de lokala skillnaderna.
– Inom SFP ser vi det som en styrka att kunna ha olika åsikter. Många goda beslut kommer till då tankar och åsikter möts.
De potentiella inflyttarna är olika. Då är det bra att kunna erbjuda flera slags miljöer att flytta till, säger hon.
– Alla byar har sina egna bästa förespråkare.
Läraren Paula Päiviö tänker rösta på en kandidat som värnar om skolorna och undervisningen i Lovisa. Pandemiåret har varit tungt och skolorna kan inte pressas ytterligare, säger hon.

Sämre kollektivtrafik

Både Uutinen och Heijnsbroek-Wiren målar upp bilden av en småstad med stor potential som ännu inte upptäckts av omvärlden.
När vi talar med folk i Lovisa centrum möter vi också en mindre smickrande bild av staden.
Cecilia Westerlund-Fuentes, som flyttade till Lovisa från Esbo för tolv år sedan, beskriver hur busstrafiken mot Helsingfors har krympt till ett minimum samtidigt som servicen, framför allt den statliga, försvunnit ur staden, ofta till Borgå.
– Det är väldigt dåligt med trafiken. Här finns inget tåg att åka med, bara bussarna. Det påverkar mångas liv, särskilt dem som inte har körkort.
Läs också: En sista färd: De gula Lovisabussarna går i graven
Utanför biografen Kino Marilyn står specialläraren Paula Päiviö, beredd att gå in i salongen med en grupp elever.
Hon vill lyfta fram hur Lovisa sparat inom undervisningen med följden att undervisningsgrupperna växer.
– Jag vill att det inte skärs ned mer i skolorna. Det avgör mitt val.
Cecilia Westerlund-Fuentes har sett hur samhällsservicen försämrats i Lovisa under de senaste åren. En del av den har flyttat till Borgå, samtidigt som kollektivtrafiken mot huvudstaden försämrats drastiskt.
HBL 23.5 kl. 10.40: Folkpensionsanstalten har ett serviceställe i Lovisa, i motsats till vad som tidigare uppgavs i artikeln.
ANDRA LÄSER