Juhana Vartiainen om budgetkritiken: "Inte något jag infört diktatoriskt"

Borgmästaren Juhana Vartiainen (Saml) har inte publicerat ett förslag för hur Helsingfors budget ska se ut nästa år. Det har väckt förundran och viss kritik.

Stadsborna har inte fått veta var och om det eventuellt ska bantas och skäras ner nästa år. Informationen ges ut först efter att de politiska grupperna förhandlat och kommit överens om budgeten tillsammans med borgmästaren.

Uppgörelsen där majoriteten av partierna är överens presenteras nu på torsdag. Då är det mesta i princip redan avgjort. Förslaget ska ännu skickas till stadsstyrelsen och sedan till stadsfullmäktige, men om majoriteten av grupperna är överens redan tidigare är det sannolikt att pengafördelningen går igenom i bägge instanser.

– Enligt min uppfattning innebär det här att det inte går att föra en offentlig debatt om ämnet innan alla beslut är slutgiltigt fattade. I kommunlagen konstateras det att kommuninvånarna måste få möjlighet att vara delaktiga och att verksamheten är så öppen som möjligt, det förordar att man skulle göra det offentligt i det här skedet, säger Marja-Liisa Ylitalo, utvecklingschef på Kommunförbundet.

Tidigare har stadsborna fått bekanta sig med budgeten innan lokalpolitikerna börjat förhandla om den. Det har gett helsingforsarna möjlighet att reagera på saker de tycker är fel.

En person med insyn i hur budgeten görs i en annan större kommun i Finland höjer lite på ögonbrynen åt hur det nu görs i Helsingfors.

– Det är en mycket märklig lösning. Ur en demokratisk synvinkel borde ett ärende som bereds visas i offentligheten. Speciellt budgeten som är en så viktig sak, säger personen, som vill vara anonym.

Marja-Liisa Ylitalo konstaterar att Vartiainen är ny på borgmästarposten.

– Kanske det är ett test för att se hur det fungerar. Var det en bra lösning eller inte?

Hon nämner att i andra stora städer, som Uleåborg och Vanda, har stadsdirektören presenterat sin budget på video.

– Det öppnar för diskussion och synliggör bättre vad skattepengarna används till. Ur ett öppenhetsperspektiv är det bra. Om ett ämne diskuteras kan olika syn på saker föras fram och det kan påverka slutresultatet, säger hon.

Mia Haglund, gruppordförande för Vänsterförbundet, ser både positivt och negativt på det nya sättet att jobba.

– Det bra är att man gör ett budgetförslag och går igenom uträkningarna tillsammans. Då har en majoritet i fullmäktige varit med och byggt upp det.

Till det negativa hör enligt henne att inte journalister och vanliga medborgare kan se förslaget innan det publiceras.

– Där måste alla partier fundera på hur processen ser ut i framtiden. Det måste finnas något sätt att ha både allmän granskning och offentlig diskussion om förslaget.

I år sitter hon själv med i budgetförhandlingarna. På frågan om hennes parti hållit frågan om småbarnspedagogik och skolor framme svarar hon jakande.

– Så mycket mer kan jag inte säga förrän vi är färdiga [med förhandlingarna].

– Jag ser det här som en normalisering och betraktar de övriga partierna i Helsingfors som en del av samma gäng. Det vill säga att stadsstyrelsepartierna är Helsingfors regering. Då måste vi förstås jobba tillsammans för att få fram budgetförslag. Jag vill påpeka att samma modell finns i Tammerfors och Åbo.

– Detta är inte något jag infört diktatoriskt. Jag har först stämt av processen med övriga partier i stadsstyrelsen och de biträdande borgmästarna.

Enligt Vartiainen är den största skillnaden nu jämfört med hur det var innan att partierna kommer med i ett tidigare skede.

– På (Jan) Vapaavuoris tid var det borgmästaren själv som på egen hand tog fram förslaget. Nu gör vi det alla tillsammans. Vi försöker jobba som ett team i stället för att jag dikterar hur det ska vara.

Vartiainen vill inte kommentera närmare hur förhandlingarna förlöper.

– Generellt vill jag prisa de andra partierna och säga att samarbetet löper bra. På samma sätt som samarbetet gick bra i strategiprocessen, säger han och hänvisar till jobbet med att ta fram Helsingfors nya stadsstrategi för de kommande fyra åren.

– Det främsta sättet för Helsingforsborna att påverka är i kommunalvalet, säger han.

Och fortsätter:

– Allt som görs är transparent, men det måste finnas något att presentera innan man offentliggör det. Nu har vi jobbat tillsammans utifrån våra tjänstemäns kalkyler.

På Åbo stad bekräftar kommunikationsdirektör Saara Malila att budgeten sköts på liknande sätt som i Helsingfors. Här har staden precis gått in för att omvandla stadsdirektören till en borgmästarpost. Det här är också första gången budgeten görs på det här sättet.

Det innebär att borgmästaren Minna Arve (Saml) arbetat fram ett budgetförslag tillsammans med de biträdande borgmästarna och de politiska grupperna. I måndags presenterades så borgmästarens budgetförslag. De politiska grupperna har också presenterat ett grundförslag. Det är de facto inte frågan om olika dokument, utan innehållet är detsamma.

– Nu tar de förslaget till sina egna grupper och diskuterar vidare. Under den här tiden kan medborgarna påverka. Sedan blir det omröstning i stadsstyrelsen och senare stadsfullmäktige, säger Malila.

Marja-Liisa Ylitalo har ett tips till HBL-läsarna hur de själva kan läsa budgetförslaget när det kommer på torsdag. Det gäller att titta efter ord som "servicenätverk".

– Är det något servicenätverk som bantas ner? Hur påverkas skolorna, vårdcentralerna, biblioteken och idrottsplanerna av det? Det är konkreta saker som finns där.

Ordet "investeringsplan" är ett annat hett tips.

– En vanlig medborgare förstår inte nödvändigtvis siffrorna i budgeten, men det lönar sig att titta i investeringsplanen där man berättar vad som exempelvis ska byggas. Där kan du se vad som inte ska byggas eller renoveras. Det framgår där.