Bitcoin: en smittsam story

Under sent 1990-tal gick debatten i skolorna het kring Tamagotchi, en lågupplöst LCD-display med tre knappar med vilka användaren uppfostrade digitala sällskapsdjur. Numera spelar samma generation med betydligt högre insatser i kryptovalutor som bitcoin.

I webbens mörka skrymslen dök det år 2008 upp en obskyr rapport med titeln Bitcoin: A Peer-to-Peer Eletronic Cash System. Tekniknördar hakade på, lockade av den så kallade blockkedjans potential. Tretton år senare har kryptovalutan till synes lyckats med ett stycke digital alkemi, där hängivna spekulanter tillsammans har trollat fram miljardsummor ur tomma intet. Givetvis har detta inspirerat en uppsjö av imitatörer – likt Tupperware, Amway och Herbalife – med egen jargong och community. Skämtvalutan dogecoin, som började ett internetfenomen med en hund som för en inre monolog med fraser som "much wow" och "so scare", står för det senaste rallyt.

Bitcoin är möjligen historiens största pyramidspel. Skulle du lyfta lön, lån eller ingå ett hyreskontrakt i bitcoin, eller använda instrumentet som betalmedel – trots skyhöga överföringskostnader och långsamma transaktioner? Bitcoin har pyramidstruktur och följer samma logik som nätverksförsäljning. All avkastning kommer från nya deltagare och ren spekulation. Hajpen är massiv, de nyfrälsta axlar rollen som marknadsförare. En bedräglig struktur kamouflerar sektliknande drag. Det kan te sig harmlöst, så länge följarskaran har kul och upplever gemenskap. Men nätverksmarknadsföring brukar kollapsa efter ett visst antal generationer. Inser alla trosbröder att de deltar i en lek med färggranna ballonger?