Credit Suisse är för stor för att få falla

Silicon Valley Bank i Kalifornien och Credit Suisse i Schweiz har skakat om den internationella finansvärlden den här veckan.

Det gemensamma för dem är att myndigheterna tvingats ingripa för att rädda likviditeten. Men bankerna är fundamentalt olika. Den ena en mindre nischbank, den andra en stor aktör i Europa.

Ingendera av de här bankernas problem påverkar direkt den finska finanssektorn, uppger direktör Veli-Matti Mattila, chefsekonom på Finansbranschen.

– De stresstester som gjorts inom vår banksektor visar att den står stark, säger Mattila.

Finansinspektionen som på onsdagen publicerade sin översikt över den finska finansbranschen försäkrar också att bankproblemen på annat håll inte påverkar Finland. Följderna kan ändå bli indirekta om förtroendet banker emellan sviktar och kapital i och med det blir dyrare.

På torsdagen återhämtade bankaktierna sig på bred front i Europa efter att den schweiziska centralbanken sent på onsdagen gått in med ett lån på omkring 50 miljarder euro till Credit Suisse.

Redan i fjol höstas gick det rykten om en förestående kollaps i den schweiziska storbanken. Det bland annat på grund av att banken förlorat stora summor i anslutning till Ryssland.

De ryska oligarkerna som flyttat bort sina depositioner är en del bankens problem, menar Ålandsbankens aktiestrateg Tanja Wennonen-Kärnä.

– Men det är ingenting som hänt plötsligt över en natt utan en utveckling som pågått under hela fjolåret, säger Wennonen-Kärnä.

Hon påpekar att Credit Suisse är en stor, systemkritisk bank. De schweiziska myndigheterna har inte brustit i sin övervakning och de har varit medvetna om de risker som finns. Den akuta krisen uppstod då bankens största ägare Saudi National Bank på onsdagen uppgav att den inte skjuter till mera kapital.

– Problemen har inte uppstått snabbt, men tajmningen för den saudiska bankens meddelande var olycklig, säger Wennonen-Kärnä.

Enligt nyhetsbyrån Bloomberg är Credit Suisse en av världens 30 viktigaste banker, som är så viktiga för det globala finansiella systemet att banken behöver hålla sig med mer kapital än andra banker, och dessutom följa hårdare regler.

Förtroendet för den anrika banken har av flera skäl körts i botten. I tisdags sade den amerikanska finansinspektionen SEC bland annat att det finns ”betydande svagheter” i den finansiella rapporteringen från banken för de två gångna åren.

Robert Armstrong som kommenterar den amerikanska finanssektorn för tidningen Financial Times skriver att regeringar kan förse banker med likviditet men inte med affärsmodeller. Kunderna måste ha ett klart skäl för att stanna hos Credit Suisse, skriver han.

Kunderna har lämnat bankens förmögenhetsförvaltning och det har lett till att lönsamheten kraschat. Samtidigt minskade depositionerna 37 procent under fjolårets sista kvartal, påpekar Armstrong.

”På det här sättet kan ett lönsamhetsproblem, i ett klimat av rädsla, bli ett existentiellt hot”, skriver Armstrong.

Den schweiziska storbanken har en historia kantad av skandaler. Bland annat har den varit föremål för flera internationella utredningar om penningtvätt och skatteflykt. Banken har också bötfällts bland annat för manipulation av valutakurser.

HBL skrev om problemen i höstas.

Både Veli-Matti Mattila och Tanja Wennonen-Kärnä konstaterar att både Europa och USA står betydligt bättre förberedda för eventuella problem hos bankerna nu än vid finanskrisen 2008 då den amerikanska storbanken Lehman Brothers föll.

Övervakningen och regleringen är betydligt strängare än 2008. Det internationella Basel-avtalet gäller globalt även om det tillämpas lite olika i olika länder.

Myndigheterna har sedan bankkrisen 2008 lärt sig gå in snabbt då det uppstår problem och Veli-Matti Mattila påpekar att det finns klara regler för hur eventuella kriser ska skötas. En stor, systemkritisk bank som hotar gå omkull ska försättas i så kallad resolution. 

Det betyder att bankens verksamhet omstruktureras så att kritiska funktioner kan fortsätta. Förluster kan täckas genom att nedskriva bankens aktier och skulder och konvertera skulderna till instrument som räknas till egna tillgångar.

Mattila betonar att det nu är viktigt att gå ordentligt igenom vad som hänt och varför. Han pekar också på skillnader i bankregleringen mellan USA och Europa. Inom EU gäller reglerna alla banker, medan de i USA är begränsade till de stora bankerna.