Tingsrätten: Päivi Räsänen frias – kränkande uttalanden men inte hetsbrott

Åtalen mot den kristdemokratiska riksdagsledamoten och tidigare partiordföranden Päivi Räsänen förkastas i sin helhet av Helsingfors tingsrätt. Tingsrätten gav domen på onsdagen.

Riksåklagaren hade yrkat på att Päivi Räsänen döms till 120 dagsböter. Åklagaren menar att hon gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp i tre fall: En skrift som hon skrev 2004 och delade igen 2019 när rättsprocessen inleddes, en tweet i samband med Prideparaden i Helsingfors sommaren 2019 med ett Bibelutdrag, samt uttalanden i ett radioprogram på Yle Puhe.

Enligt Helsingfors tingsrätt har en del av uttalandena visserligen varit kränkande, men inte så allvarligt att det skulle handla om hatretorik som överskrider det skydd som yttrandefriheten ger.

Päivi Räsänen har genom processen nekat till åtalet och hänvisat till just yttrandefrihet och religionsfrihet.

Tingsrätten påpekar i sin dom att rättigheterna inte är obegränsade, men att de krävs samhälleligt vägande skäl för att inskränka dem. Att skydda människovärdet hos dem som hör till sexuella minoriteter kan vara ett sådant – men enligt rätten har gränsen alltså inte överskridits i det här fallet.

Läs också: Beslutet var väntat, säger Päivi Räsänen

Ser man till de enskilda åtalspunkterna menar tingsrätten att Räsänens avsikt med pamfletten inte har varit att kränka eller såra homosexuella, utan att försvara den familje- och äktenskapssyn som hon baserar på sin religiösa övertygelse.

Tingsrätten konstaterar att en del ställen i pamfletten kan ses som kränkande, men påpekar att texten inte får tolkas i en bredare mening än vad som de facto står i den – med en antydan att åklagaren har gjort det i åtalet.

Pamfletten fick bredare uppmärksamhet först när riksåklagaren beslutade sig rör att inleda en förundersökning, betonar rätten vidare.

Vad gäller tweeten med ett utdrag ur Romarbrevet skriver tingsrätten att det varit kränkande mot deltagarna att koppla synd och skam med evenemanget, men att deltagarna inte i den påstås vara mindre värda än andra.

"Räsänens avsikt med att publicera tweeten kan därför inte ses ha varit nedsättande mot homosexuella".

I radioprogrammet, lett av Ruben Stiller, har Räsänen enligt tingsrätten svarat på Stillers frågor, i ett samtal i högt tempo. Räsänens ställningstaganden har enligt rätten representerat hennes religiösa övertygelse, och hon har fört fram också faktorer som balanserat hennes kränkande åsikter.

Även Juhana Pohjola, ombud och styrelseledamot för Lutherstiftelsen i Finland har stått åtalad, eftersom skriften publicerades av stiftelsen. För hans del yrkade åklagaren på ett straff på 60 dagsböter. Han frias nu också av tingsrätten.

Rätten har ålagt staten att stå för Räsänens och Pohjolas rättegångskostnader. För Räsänens del handlar det om nästan 50 000 euro och för Pohjolas del 12 000 euro.

Riksåklagaren Raija Toiviainen säger till HBL att hon med stor sannolikhet kommer att be om besvärsrätt till hovrätten. Det slutliga beslutet kommer hon att fatta inom den här veckan.

– Tingsrätten har tolkat Räsänens uttalanden på annat sätt än vi på åklagarsidan har gjort, säger Toiviainen.

Hon menar att tingsrätten i sitt avgörande inte har vägt olika grundrättigheter såsom hon anser att skulle behövas, och inte heller lagt tillräckligt mycket vikt vid likvärdighet och förbud mot diskriminering.

Raija Toiviainen fäster sig också vid att tingsrätten har gett tyngd åt att Räsänen inte haft som avsikt att kränka homosexuella. Enligt Toiviainen behövs inte en sådan avsikt enligt hetsbrottsparagrafen, utan det räcker att en person sätt förstår att uttalandena kan vara sårande eller kränkande.

– Min egen uppfattning är att Räsänen måste ha förstått det.

Toiviainen säger att tingsrättens dom kan leda till slutsatsen att man får uttrycka sig som Räsänen har gjort utan att det ses som hatretorik.

Tingsrätten skriver i domen att åklagaren har tolkat och dragit slutsatser av Räsänens utsagor, både vad gäller pamfletten och radioprogrammet, som det inte finns fog för. Räsänen har till exempel inte påstått att alla homosexuella skulle vara mindre värda, menar rätten.

Raija Toiviainen säger att hon inte ser det som tingsrätten gör.

– När det handlar om hetsbrott måste hela kontexten beaktas, hur det sagda förstås. Ofta är det så att en person skriver eller säger något, och när man börjar utreda det säger hen att hen inte har avsett det så, utan att det tolkas fel. Lagmässigt måste man ändå bedöma hur orden objektivt kan förstås.

Hon säger ändå att det här är något som hon ska titta närmare på de kommande dagarna. I tingsrätten drevs fallet av statsåklagaren Anu Mantila.

Kimmo Nuotio är professor i straffrätt vid Helsingfors universitet. Han anser att domslutet var väntat.

Enligt honom var sammanhanget i alla tre åtalspunkter speciellt. Pamfletten var till exempel skriven i ett läge då en jämlik äktenskapslag var aktuell, medan Stiller drev på frågorna till Räsänen i direktsändning. Päivi Räsänen igen har som politiker särskilt stark yttrandefrihet.

Domen betyder ändå inte att det skulle vara tillåtet att säga vad som helst, betonar Nuotio.

– Nej, den visar att om Räsänen hade uttalat sig mycket hårdare så hade det lett till fällande dom.

Centralt är enligt Nuotio att det finns en tröskel för när något är hets mot folkgrupp, ett allvarligt brott som är mer än diskriminering. Enligt honom är det tydligt att tingsrätten anser att Räsänens yttranden till viss del var kränkande men inte av sådan grovhetsgrad som paragrafen kräver.

Han anser, till skillnad från riksåklagaren, att tingsrätten har tagit upp det som är relevant i frågan, och tror inte att domen kommer att ändras i en hovrättsbehandling.

Läs också: Hets mot folkgrupp eller religionsfrihet? Nu prövas Päivi Räsänens fall i rätten

Läs också: Åklagaren: Päivi Räsänen är inte ställd inför inkvisition

Läs också: Päivi Räsänens försvar: Baserar sig på klassisk kristen tro

Läs också: Extremkristna rörelser vädjar för Päivi Räsänen: ”Jag är glad för att man nu ber mycket för Finland"