Då Putin attackerar Ukraina är Eurovisionen inget parallellt universum

Vladimir Putins Ryssland inledde en invasion av Ukraina på morgonen den 24 februari. Trots att anfallet fördömdes i stor utsträckning, meddelade EBU (European Broadcasting Union) som arrangerar Eurovision song contest att invasionen inte kommer att påverka Rysslands medverkan i sångtävlingen i maj: ”Vi är ett icke politiskt kulturellt evenemang”, skrev EBU i ett mejl till SVT och fortsatte: ”Tävlingens syfte är att förena nationer och fira diversifiering genom musik.”

EBU:s svar ger en intressant inblick i hur organisatören ser sångtävlingens roll i världen – eller rättare sagt sångtävlingens roll utanför världen. Svaret placerar nämligen evenemanget i ett parallellt universum där vår världs regler och lagar inte tycks gälla. EBU:s tankesätt för mina tankar till ett universum där en surikat och ett vårtsvin kramande sjunger hakuna matata ("inga sorger" på swahili). I ett sådant universum kan säkert två nationer varav den ena har ifrågasatt den andras rätt att existera tillsammans fira diversifiering genom musik.

Hur absurt EBU:s svar än låter, baserar det sig på en tankegång som är rätt vanlig inom musiksektorn. Jag är säker på att alla som har försökt att ingripa i till exempel musikvärldens åtskilliga jämlikhets- och jämställdhetsproblem har stött på ett argument som utgår från en tanke om musikens autonomi, det vill säga att musiken formar sitt eget universum där alla världsliga regler inte gäller. Men musikens autonomi är blott ett kamouflage som berättigar åsidosättandet av allt tal om musikens obehagliga historiska och samhälleliga kontexter och som döljer olika orättvisa praktiker som dessa kontexter har medfört (för vidare läsning rekommenderar jag varmt Anna Bulls bok Class, Control, and Classical Music, utgiven av Oxford University Press 2019).