Missilförsvar och flygpatruller över Baltikum – det ska Sverige föra med sig till Nato

Statsminister Ulf Kristersson (Moderaterna) startar upp den säkerhetspolitiska konferensen Folk och försvar i ett dimmigt vinterlandskap i Sälen i Dalarna. 

Han står fast vid den solidaritet som väst visar Ukraina och säger att Vladimir Putin har en skev självbild när det gäller att tiden är på den ryska sidan i kriget.

– Vårt främsta bidrag till fred är att i handling visa att tiden tvärtom är på Ukrainas sida. Sverige och våra allierade måste fortsätta det omfattande ekonomiska och militära stödet till Ukraina, fortsätta värna den europeiska och transatlantiska sammanhållningen och fortsätta öka trycket mot Ryssland, säger Kristersson.

Kristersson säger att Sverige rent konkret kommer att gå med i det så kallade 15-ländersinitiativet som innebär ett gemensamt europeiskt missilförsvar som har tillkommit på ett tyskt initiativ i oktober. Den ”europeiska himmelskölden” – European sky shield – är något som Finland redan har aviserat intresse för.

Försvarsminister Pål Jonson (Moderaterna) säger att initiativet ska leda till fler gemensamma upphandlingar av luftförsvarssystem med andra länder, men också till att tillsammans vidareutveckla befintliga luftförsvarssystem.

– Vi vet att Ukraina behöver kvalificerade luftvärnssystem, säger Jonson.

Sverige ska enligt Kristersson också bidra med ”nya förmågor, med vårt flygvapen, vårt luftvärn och med våra sensorer som Global Eye”. Global Eye är ett övervakningsplan som kan följa med flyg, fartyg och trupper på marken från hög höjd.

När det gäller flyg ska Sverige också bidra till den så kallade incidentberedskapen för de baltiska länderna inom ramen för Natos Air policing. Det ska inte bara begränsas till Baltikum utan svenska plan ska kunna luftpartullera på Island och i Svarta havet.

Det tredje konkreta bidraget är att skicka markstridskrafter till de baltiska länderna och Polen precis som Danmark, Norge och andra Natoländer.

Kristersson säger också att Sverige utöver de konkreta bidragen har sex stycken styrkor som Nato får ta del av.

– Med svenskt medlemskap följer ett 1 600 kilometer långt lufthav som sträcker sig från Arktis till södra Östersjön. Sverige har Östersjöns längsta strandlinje och viktiga hamnar i Västerhavet. Sverige är länken som förbinder de östliga Natoländerna med Atlanten. Norden blir för första gången på 500 år en och samma försvarsgeografi, en del av samma försvarsförbund och får ett strategiskt djup för gemensamma stridskrafter.

De andra styrkorna är den svenska försvarsförmågan – högteknologi kombinerat med ett starkt flygvapen, en avancerad ubåtsflotta, stark underrättelsetjänst och specialstyrkor med internationell erfarenhet.

Kristersson räknar också upp ekonomin, försvarsindustrin, värderingar och den nationella enigheten.

Varken Sverige eller Finland har ännu blivit ratificerade av alla Natoländer. Turkiet är det land som obstruerar mest. 

Kristersson säger ändå att samtalen med Turkiet går bra men att det finns frågor där kraven är sådana att Sverige inte kan böja sig.

– Turkiet har bekräftat att vi har gjort det vi sade att vi skulle göra. Men de säger också att de vill saker som vi inte kan och inte vill ge dem.

Det gäller krav på utlämning av personer som Turkiet karaktäriserar som ”terrorister”. Statsministern upprepar att det här är frågor som ska behandlas enligt svensk lagstiftning och i svenska domstolar.

Kristersson har kritiserats för undfallenhet gentemot Turkiet, vilket han inte håller med om över huvud taget.

– Jag håller inte alls med om det. Memorandumet mellan Sverige, Finland och Turkiet innehåller inget som är undergivet, men det erkänner att vi också har ett ansvar för andra länders säkerhet.

Det är ett memorandum som undertecknades i anslutning till Nato-toppmötet i Madrid sommaren 2021.

– Vi är övertygade om att Turkiet kommer att fatta ett beslut om ratificering, vi vet bara inte när, säger han på en pressträff efter sitt tal under säkerhetskonferensen.

Han får medhåll av den finländska utrikesministern Pekka Haavisto (Gröna).

Haavisto säger att de möten som har hållits mellan Finland, Sverige och Turkiet har som mål att hjälpa Turkiet att slåss mot terrorismen.

– PKK är en terrororganisation inom EU, säger han.

Också Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg påpekar att den överenskommelse som undertecknades ledde till att samarbetet förstärktes och kampen mot terrorismen ökade.

– Det här banade väg för det historiska beslutet att bjuda in Sverige och Finland till Nato. Jag är glad att överenskommelsen har följts upp, konstaterar Stoltenberg.

Faktum är att varken Sverige eller Finland ingår i Natos artikel fem – säkerhetsgarantin som stipulerar att om ett medlemsland blir anfallet ska hela Nato försvara det.

Stoltenberg försäkrar ändå att de båda ländernas säkerhet har stärkts genom Natoprocessen.

– Att Nato inte skulle reagera om Sveriges och Finlands säkerhet är hotad är en omöjlighet, säger Stoltenberg.

Han lugnar också dem som oroar sig över att processen drar ut på tiden.

– Det här är den snabbaste medlemsprocessen i Natos moderna historia, konstaterar han.

– Jag är säker på att vi snart kommer att kunna välkomna er som fullvärdiga medlemmar.

Risken att Finland och Sverige kommer att gå i otakt tar utrikesminister Pekka Haavisto udden av.

– Finland har inte så bråttom att bli medlem att vi inte kan vänta på Sverige.