Nytt politiskt avhopp till privatvården – inga karensavtal

Joonas Turunen har som Samlingspartistisk specialmedarbetare varit mycket nära statens högsta ledning sedan förra regeringsperioden, och var en av de centrala medarbetarna då nuvarande regering skrev sitt regeringsprogram.

Regeringen har det senaste året bland annat arbetat med vårdreformen – där Samlingspartiet drivit valfrihet mellan privata och offentliga vårdtjänster.

Joonas Turunen börjar arbeta som utvecklingschef på vårdbolaget Mehiläinen efter mitten av oktober, och kommer att ansvara för försäljningen av hälso- och sjukvårdstjänster till den offentliga sektorn.

Också i maj skedde ett avhopp till privatvården då Laura Räty (Saml) flyttade till vårdbolaget Terveystalo. Hon är tidigare social- och hälsovårdsminister och var, då hon bytte jobb, biträdande stadsdirektör i Helsingfors med ansvar för social- och hälsovårdssektorn.

Då rasade bland annat Vänsterförbundet mot avhoppet och frågade sig vems intressen Samlingspartiet drivit.

Karenstider debatterades på bred front då Jyri Häkämies (Saml) hoppade från näringsministerposten till EK. Då hörde professor i författningsrätt Veli-Pekka Viljanen vid Åbo universitet till dem som pekade på problemet.

– Det finns vissa uppdrag inom den offentliga sektorn där det är anledning att överväga karenstid, men det är svårt att bedöma ett enskilt fall. Det som bör övervägas är om det finns en möjlighet att utnyttja intern information i det nya jobbet, säger Viljanen.

Ministrarnas specialmedarbetare är inte förtroendevalda, utan tjänstemän. I praktiken sitter de på mycket intern information. Det är Finansministeriet som granskar tjänstemannarättsliga frågor, men statsrådets kansli som ansvarar för avtalen med de politiska ministermedarbetarna. Enligt statsrådets kansli har man inte gjort några karensavtal med dem, utan lutar sig bara mot övrig lagstiftning som hindrar dem från att utnyttja hemlig information.

Enligt regeringsråd Kirsi Äijälä befinner sig förvaltningen nu i ett utvecklingsskede, eftersom det finns ett lagförslag om tjänstemän som också innefattar en karensklausul, men lagen är inte i kraft.

I den nya lagen gäller karensavtal bara nyanställningar, men sådana kan också frivilligt tillföras tidigare anställda.

Enligt experten på förvaltningsrätt Olli Mäenpää skulle den nya lagen ha gett klarare direktiv i ett fall som detta.

– Lagförslaget behandlas ännu i riksdagen, men när den träder i kraft skulle den här situationen vara en där man sannolikt hade gjort ett karensavtal, säger Mäenpää.

Han känner inte till detaljerna i Turunens bakgrund men konstaterar att om han haft tillgång till sekretessbelagda uppgifter som har betydelse för det område han börjar jobba för, så skulle ett karensavtal ha varit ganska sannolikt.

I lagförslaget kan karenstiden vara upp till tolv månader.

– Det är ett steg framåt, och bra att man nu betonar vikten av den här frågan. Det har varit problematiskt att man bara kan byta jobb utan begränsning.

Enligt Helsingin Sanomat pågår en annan utnämning också, då regeringen ska ta ställning till utnämningen av utbildningsstyrelsens direktör. Enligt HS är den tilltänka direktören Olli-Pekka Heinonen (Saml), nuvarande statssekreterare vid statsrådets kansli.