Yle: Kina ville hyra flygfält i Lappland – försvaret sade nej

Kina ville expandera en flygklubbs lilla sommarbana till ett jätteflygfält för polarforskning. Men det ligger intill Finlands ena Hornetbas och gränsar till skjutområdet Rovajärvi. Så försvaret sa nej.

Kinesiska polarflyg från en massiv landningsbana i Kemijärvi – nej, sa försvaret som har vår ledande Hornetbas 60 kilometer bort. Kina flyger transportplan av typen Y-20 på sina polaroperationer.
Kina har sedan vintern 2018 försökt övertala Kemijärvi stad att upplåta stadens flygfält för kinesisk polarforskning ut över Arktis. Yle berättade om saken på torsdagen.
Enligt planerna skulle den för hobbyflygare redan relativt väl tilltagna landningsbanan om 1 400 meter ha behövt förlängas till närmare tre kilometer. Det skulle i finländska förhållanden vara en anläggning som i längd bara motsvaras av banorna på Helsingfors-Vanda och på Rovaniemi flygplats.
Den kinesiska etableringen skulle dessutom ha legat bara 60 kilometer från Rovaniemiflygplatsen, som är den ena av Finlands två flygbaser där vårt lands Hornet-jaktplan för skarpt försvar är baserade.
Kemijärviflygplatsen gränsar dessutom direkt till skjutområdet i Rovajärvi, över vilket det under betydande delar av året råder flygförbud till och med för den dagliga passagerartrafiken till och från Rovaniemi.
"De hade tänkt sig att göra forskning på polarisen och ha baserat ett stort jetplan för det i Kemijärvi. De skulle ha kunnat flyga till Nordpolen för sina mätningar och tillbaka. Nordostpassagen är också viktig och alla stormakter är intresserade av trafiken där", säger stadsdirektören i Kemijärvi, Atte Rantanen till Yle.
Kina har för motsvarande operationer i Antarktis använt transportplan av den kinesiska typen Y-20 med en räckvidd på över 7 000 kilometer. Planet har också en för transportplan ovanligt hög topphöjd om närmare 13 000 meter.

Hobbyflyget tynar

Kemijärvi stad som upprätthåller den relativt välskötta banan har under årens lopp sett hobbyverksamheten tyna på den obemannade flygplatsen. Företag som utvecklar drönare har tidvis använt flygfältet för tester och experiment, och försvaret har ibland övat här.
Staden ska ha räknat med kinesiska investeringar för 40 miljoner euro vid fältet, i den förlängda startbanan och i nya byggnader. Men i sonderingarna med Försvarsmakten ska staden ha fått ett direkt nej.
En representant för Försvarsministeriet säger också till Yle att frågan också hade kunnat falla på nya EU-direktiv för utländska investeringar. Att inte heller ryska militäranläggningar i Murmansk och på Kolahalvön ligger långt borta, skulle enligt ministeriets tjänsteman också ha inverkat på ett slutligt beslut.
Kinas arktiska forskningsinstitut i Shanghai har två arktiska forskningsisbrytare och planerar att bygga en tredje som skulle drivas av en kärnreaktor. För sin polarverksamhet har institutet också nyligen köpt europeiska Leonardo AW169-helikoptrar.
Institutet har arktiska forskningsbaser på Island, Grönland och Svalbard, likaså i Antarktis. Den grönländska självstyrelsen hade 2019 långtgående förhandlingar om att Kina också skulle bygga civila flygplatser på Grönland. Den danska regeringen i Köpenhamn avstyrde projekten.
Artikeln uppdateras.
ANDRA LÄSER