Anhöriga till Estoniaoffren har kämpat för ny utredning i årtionden: "Hoppas vi en gång för alla får reda på sanningen"

– Det är en bra början i alla fall, säger Lennart Berglund, ordförande för Stiftelsen Estoniaoffren och Anhöriga, om den dykoperation som på torsdag inleds under ledning av Estland.

Enligt Berglund har han och många andra anhöriga i snart 27 år efterfrågat en ny utredning om varför Estonia förliste i september 1994. Det är ännu oklart om det blir en ny utredning, men åtminstone ska vraket granskas grundligt.

Berglund är själv en av dem som förlorade en anhörig i olyckan.

Berglund säger att stiftelsen tidigare har bett om lov av svenska myndigheter att få genomföra egna dykningar till vraket.

– Vi fick aldrig ett egentligt beslut då vi frågade om det tillståndet. Svaret blev endast att det inte finns någon i Sverige som kan bevilja sådana tillstånd.

Dessutom har stiftelsen i estländsk domstol krävt att få en förklaring till hur Estonia kunde sjunka som hon gjorde.

– Där fick vi 2019 ett beslut som fastslog att regeringen var tvungen att besvara vår förfrågan på ett korrekt sätt.

Berglund säger att orsaken till att stiftelsen i över 20 år har kämpat för att få en ny utredning är att den ursprungliga enligt dem innehåller betydande brister.

– Den ursprungliga var felaktig. Det kunde vi konstatera nästan direkt efter att den kommit ut. Det var en massa omständigheter man inte hade tagit hänsyn till, säger Berglund.

– Vi sa redan då att så länge man inte visar att det finns ett hål i skrovet så är rapporten inte korrekt.

Han känner besvikelse över att frågan inte har klargjorts tidigare.

– Jag hoppas verkligen att vi anhöriga nu en gång för alla ska få reda på sanningen. Lyckas man inte få fram den i samband med dessa utredningar så måste vraket bärgas.