Klasslärarvikarien Julia Huovinen har inte fått lön sedan mars

Drygt 2 000 av Helsingfors stads anställda har blivit utan lön eller fått felutbetalade löner efter att staden bytt lönebetalningsprogram. En av dem som drabbats är Julia Huovinen, som inte fått sin lön utbetald sedan mars.

Julia Huovinen saknar drygt 2 000 euro i inkomster efter problemen med löneutbetalningsprogrammet Sarastia.
HBL rapporterade 31.5 om anställda vid Arbis i Helsingfors som inte fått sina löner utbetalade på grund av problem med stadens nya lönebetalningsprogram. Problemen har huvudsakligen rört visstidsanställda, däribland klasslärarvikarien Julia Huovinen.
Huovinen började arbeta som vikarie för grundskolans lägre klasser vid Helsingfors stad för drygt ett år sedan. I början hade Huovinen inga problem med sin lön, men i april märkte Huovinen att lönen från mars inte hade blivit utbetald. När hon försökte kontakta löneberäkningstjänsten möttes hon av långa telefonköer och vaga e-postsvar.
– Tidigare har det inte varit några konstigheter, varken med summorna eller när den betalats ut. Nu är det flera som börjat i våras och som inte allt har fått någon lön. Det ger en väldigt dålig bild av staden som arbetsgivare, säger Huovinen.
Det är helt oacceptabelt att de orsakar allt det här eländet.
Huovinen har klarat sig ekonomiskt eftersom hon fortfarande bor hos sina föräldrar, men har trots det noggrant övervägt varje euro hon spenderat. Hon har bland annat varit tvungen att cykla eller promenera istället för att använda sig av kollektivtrafik eller bil.
– Det är inte ens stora summor det rör sig om man jämför med de som arbetat mer. En av mina kollegor som jobbade regelbundet i sex veckor har fortfarande inte fått hela sin lön. Hon fick nästan en betalningsanmärkning och hennes pojkvän var tvungen att hjälpa med hennes utgifter, säger Huovinen.
Huovinen upplever att hon blivit dåligt bemött av staden och att ingen har tagit ansvar över situationen.
– Den första gången som jag ringde dem sade de att saken lät konstig och att de skulle fixa det, men inget hände. Staden har inte gett mig någon förklaring. De har inte meddelat oss som berörts direkt av frågan, utan endast gått med det i medierna, säger Huovinen.
I april erbjöd en av skolorna Huovinen ett deltidsavtal som skulle gälla resten av våren. Hon valde att tacka nej till erbjudandet och fortsatte endast att vikariera vid behov. Frustrationen över de uteblivna lönerna var en av orsakerna till beslutet. Huovinens kollega valde även att säga upp sig.
Enligt Jens Mattfolk, ombudsman för Finlands svenska lärarförbund, är uteblivna löner ett allvarligt problem som inte borde ske inom den offentliga sektorn.
Enligt Jens Mattfolk, ombudsman för Finlands svenska lärarförbund, är situationen ovanlig. Enligt lagen ska lönen alltid betalas ut den sista dagen av löneutbetalningsperioden och det är sällan som kommuner och städer inte kan betala ut löner i tid.
– Situationen med Sarastia är ett problem. Det är mänskligt att det uppstår fel och lärarlöner kan vara svåra att räkna, men det här är en oacceptabel situation, säger Mattfolk.
Helsingfors är inte den enda kommunen som drabbats av problem med Sarastias program. Fackförbundsmedlemmar i Sibbo har anmält liknande problem när kommunen övergått till de nya systemen.
– Det som sticker ut är att det handlar om så stora fel. Om någon del av lönen eller ett tillägg saknas är det överkomligt, men det att man inte alls får lön är allvarligt och borde inte hända, säger Mattfolk.

Företaget Sarastia

År 2020 bestämde Helsingfors stad sig för att skaffa ett nytt system för personal- och löneadministration, Sarastia365 HR.
Bakom systemet finns företaget Sarastia, som ägs av många olika städer och kommuner, bland annat Åbo och Tavastehus.
Helsingfors stad äger 0,04 procent av Sarastia.
Det var meningen att Sarastia365 HR skulle börja användas i början av januari i år, men lanseringen flyttades, vilket gav upphov till extra kostnader.
Fram till slutet av maj har staden betalat 554 104 euro för den del av Sarastia-projektet som är klar.
Enligt Mattfolk känner lagen som tillämpas på kommunala tjänsteinnehavare inte till en sådan situation där arbetstagaren inte får sin lön. Tjänsteinnehavaren har rätt att kräva ut den lön den inte fått med en eventuell dröjsmålsränta, men de inte rätt till någon form av extra kompensation.
– Det här om någonting vittnar om hur ovanligt det är att kommuner eller staten inte betalar ut lönen i tid. Arbetsavtalslagen är mycket tydligare om vad en anställd har rätt till om arbetsgivaren inte betalar ut lönen, säger Mattfolk.
Eftersom lagen är svår att tillämpa i situationen har arbetstagarna inga andra alternativ än att följa de instruktioner de fått av arbetsgivaren.
– Sist och slutligen är det Sarastia som ska korrigera problemet. Om man ser på kommuner som hållit kvar sin löneräkning finns det här problemet inte. Kommunerna borde fråga sig själva ifall det här verkligen är ett bättre alternativ än att helt enkelt behålla löneräknarna, säger Mattfolk.
Julia Huovinen har arbetat som klasslärarvikarie ända sedan hon tog studenten förra våren.
I sommar kommer Huovinen att flytta till Åbo för att börja studera. Hon är oroad över hur flytten kommer att gå ifall hon inte får de pengar som staden är skyldig henne.
– Om jag flyttar kommer jag att vara tvungen att betala hyra och stå för alla min utgifter. Om jag inte får lön snart måste jag kanske skjuta upp flytten, säger Huovinen.
Huovinen hoppas att staden tar ansvar och löser situationen så snabbt som möjligt.
– Det är hemskt att någon skulle kunna få en betalningsanmärkning på grund av staden. De marknadsför sig som Finlands största företag. Det är helt oacceptabelt att de orsakar allt det här eländet, säger Huovinen.
ANDRA LÄSER