I Finland bor cirka en miljon barn vars framtid vi vuxna ansvarar för. Folkpensionsanstalten och Självständighetsjubileets barnstiftelse Itla uppskattar att den senaste tidens prisökningar ökat barnfattigdomen med 3 procent.
Också i ekonomiskt svåra tider måste vi minnas att investera i förebyggande arbete. Om det glöms bort betalar vi priset senare, i form av dyrare korrigerande tjänster. Barn och ungdomar behöver också i ekonomiskt svåra tider trygga vuxna som ser dem, både i hemmen och i skolan och på fritiden.
Fritidsaktiviteter är speciellt viktiga för barn och ungdomar eftersom det hjälper dem att bygga upp sin identitet. Deltagande i fritidsaktiviteter är viktiga arenor där sociala interaktioner får övas.
Socialt utanförskap är ett utvidgat fattigdomsbegrepp och innebär till exempel brister i boendemiljö, utbildning, hälsa och sociala relationer. Tecken på socialt utanförskap i barndomen kan vara resursbrister i hemmiljön, sämre möjligheter till delaktighet, svaga skolprestationer samt sämre psykisk och fysisk hälsa. Sådant som också påverkar barnen negativt senare i livet.
Ett ekonomiskt och ett socialt utanförskap leder till följder inom flera olika livsområden, såsom att man äter ohälsosammare kost, har svårigheter med skolarbetet, har en dålig självbild och självkänsla, har bristande nätverk och svårigheter med att hitta vänner samt depression, destruktiva livsval och dåliga förhoppningar om framtiden. Barnfattigdomen är i det avseendet svår att acceptera, eftersom det leder till ett utanförskap i en så vid bemärkelse.
Ekonomiska svårigheter inom familjen gör att ungdomarna kanske inte får utvecklas i den riktning som de skulle önska, kanske är de tvungna att avstå från en viktig hobby på grund av familjens ekonomi och upplever av den anledningen ett socialt utanförskap. För många barn och unga är det svårt att acceptera att de inte har möjlighet att delta i fritidsaktiviteter på grund av familjens ekonomiska situation och någonting som kan skapa stor stress och skam.
I kampanjen Ge barnet din röst lyfts fram att hobbyverksamhet och medlemskap i ett fritidssamfund har ett tydligt samband med både fysiskt och mentalt välbefinnande. Genom att få vara aktiv i olika hobbyer byggs det sociala kapitalet upp. Men ekonomin är ett hinder för många. Att inneha en låg socioekonomisk position innebär att både föräldrar och barn går miste om möjligheter att bygga upp sitt sociala nätverk, sitt sociala kapital, och för många familjer kan det kännas som en som stress att sakna nära att lita på i tider av oro.
Finlandsmodellen för hobbyverksamhet blir lagstadgad i början av läsåret 2023–2024. Organisationer som ger hobbystöd på sociala grunder behöver stödjas i denna uppgift.
Frida Forsblom-Prittinen, kurator, specialsocialarbetare, Vanda
