Den livslånga relationen finns fortfarande, men för att den ska vara bra behöver den ständigt uppdateras

"Vi måste ge och ta. Vi måste avstå för att få. Vi måste lära oss att trösta varandra."

Jag minns Liv Ullmans randiga nattlinne. Jag minns bråken och parmiddagen. Monologerna som aldrig tog slut. Ångesten i murrig miljö. Nästan 50 år senare är det igen dags för nya scener ur ett äktenskap. Mycket har hänt sen sist. Den här gången är farsan vårdledig och kvinnan gör karriär. Ombytta roller, men samma problem. Det monogama äktenskapet är som vanligt lite långtråkigt men ännu mer utmattande är beslutsångesten inför att skiljas. I HBO-versionen är det fortsättningsvis bråk, parmiddagar och otrohet. Nu är det dock inget gubbvänstrande med sekreteraren utan tvärtom, det är kvinnan som tröttnat. Hon har helt enkelt råd att vara otrogen för att hon förtjänar mer.

ANDRA LÄSER