Vilken myndighet skyddar kritisk infrastruktur? Ingen vet – lucka ska täppas till

Det finns en lucka i beredskapen, då det inte finns en uttalad myndighet med ansvar för skyddet av kritisk infrastruktur. Vem som gör vad är tydligt om något händer – men arbetsfördelningen ska klargöras också före det.

De som äger kraftverk eller annan kritisk infrastruktur har i första hand ansvar för övervakning och säkerhet. På bilden Helens biovärmeanläggning i Nordsjö, Helsingfors.
Sylvia Bjonsylvia.bjon@hbl.fi
24.11.2022 17:07 UPPDATERAD 25.11.2022 15:12
Beredskapen mot alla slags hybridhot har trappats upp, och sedan Nord Stream-sabotaget har också tillslag mot kritisk infrastruktur seglat upp bland hotbilderna.
Övervakningen och säkerheten kring hamnar, vattenförsörjning eller kraftverk ligger i första hand på bolaget eller aktören som äger infrastrukturen.
Men det finns inte en namngiven myndighet som bär ansvar för att skydda kritiska mål om arrangemangen behöver trappas upp.
– Just nu finns det ingen myndighet som uttalat har det på sitt ansvar, säger Tomi Vuori, enhetschef för polisavdelningen vid Inrikesministeriet.
Han betonar att säkerhetsnivån är bra, men att ansvarsfrågan ska förbättras.
– Beredskapen är generellt på en höga nivå, och vi har gått igenom allting, men märkt att det finns vissa saker som behöver bli ännu bättre, säger Vuori.
En sådan sak är att klargöra vems direkta ansvar det är att fysiskt skydda exempelvis kraftverk, om det finns en hotbild som kräver större insatser än man kan vänta sig av ett privat vaktbolag.
I praktiken gäller det situationer innan något har hänt. Händer det något är tågordningen klarare: Om någon utför ett sabotage är det ett brott som utreds av polisen. Försvaret mot främmande staters verksamhet ligger på Försvarsmakten, säger Vuori.

EU-direktiv höjer kravnivån

Myndigheternas ansvarsfördelning måste vara klar då Finland implementerar EU:s förnyade direktiv.
Det så kallade CER-direktivet ska trappa upp säkerheten kring kritisk infrastruktur. Det gäller på elva områden i samhället från energi, trafik, nättrafik och finansmarknad till matförsörjning, vatten, hälsa och rentav infrastruktur i rymden, som satelliter. I direktivet måste det utses ansvarsmyndigheter, och myndigheternas egen verksamhet omfattas också av direktivet.
För att Finland ska leva upp till det införs lagstadgade krav på bolag som äger den typ av infrastruktur som måste hålla för störningar och kriser. 
Enligt Petri Knape som leder enheten för nationell säkerhet vid Inrikesministeriet ska arbetet inledas före jul, och lagarna vara på plats senast 2024.

ANDRA LÄSER