Polariseringen ökar bland unga och det märks i hur man använder alkohol och droger – ”Syns i föräldrarnas oro”

Stödtelefonen för alkohol- och drogrelaterade problem vid Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete, Ehyt, fick i fjol över 10 000 samtal – fler än någonsin tidigare. Telefontjänsten riktar sig till vuxna, men de ungas nöd syns i föräldrarnas samtal.

– Av dem som ringde av oro för någon annan stack föräldrarna ut som den klart största gruppen i fjol. I början av coronapandemin studsade antalet samtal till en högre nivå, och har aldrig gått ned efter det, säger Kaisa Åberg, chef för rusmedelsrådgivningen vid Ehyt.

– Det som har hänt är att det skett en polarisering. En stor del av de unga mår bättre än förr och använder inte alkohol eller droger. Men så finns också de unga som mår sämre än förr, och som använder mer alkohol och droger. Ofta hänger missbruket ihop med andra problem, som psykisk ohälsa.

Vid stödtelefonen kan man erbjuda råd och ett lyssnande öra, men har noterat att det inte alltid är så lätt att komma vidare i vårdapparaten.

– Vi kan informera och stödja, ge råd om hur man kan prata med en ung person och hänvisa vidare till de tjänster som den unga behöver. Men vi är mycket oroade över de offentliga tjänsterna, bristerna syns också hos oss. Vi får signaler om att det inte finns tillräckligt med stöd och vård att få, säger Åberg.

I Helsingfors är det Ungdomsstationen som ska vara en lågtröskelmottagning för unga med missbruksproblem och psykisk ohälsa. 

– Men de tar bara emot unga med allvarlig missbruksproblematik, och inom elev- och studerandevården är resurserna ofta så knappa att det inte heller är en lösning. 

De flesta samtalen handlar fortfarande om alkohol, som är det vanligaste medlet att berusa sig med. Som god tvåa kommer cannabis. Föräldrarnas oro och frågor varierar stort.

– Ibland kan det handla om att man hittat något redskap som hör ihop med cannabisbruk hos ton­åringen och undrar vad man ska göra och hur man ska tala om saken. Men också det ökade antalet drogrelaterade dödsfall bland unga avspeglar sig hos oss i någon mån, säger Åberg.

– När det gäller cannabis har det tråkigt nog normaliserats lite. Men man kan och ska tala med de unga, och utgå från fakta då man gör det, man kan fast ta reda på fakta tillsammans, säger Åberg.

Vid Ungdomsstationen i Helsingfors är iakttagelsen snarlik: polariseringen har ökat. Färre unga använder alkohol och droger, men de som gör det använder mer än förr. 

– De som mår dåligt mår sämre än tidigare, säger Pia Pulkkinen, chef för missbrukartjänsterna i Helsingfors.

Enligt Skolhälsoenkäten är andelen unga som testat olagliga droger klart högre i huvudstadsregionen än i resten av landet, och har vuxit under hela 2000-talet. Två av tre Helsingforsunga bedömer att det är lätt att få tag på cannabis.

– Med tanke på att e-cigaretterna blivit vanligare och det går att använda dem också för syntetiska cannabinoider kan man tänka sig att det här har kommit närmare vardagen för en del unga, säger Pulkkinen.

Ungdomsstationerna erbjuder missbrukartjänster till unga som behöver det, och en särskild station för unga med svår missbruksproblematik ska dessutom öppnas i östra Helsingfors.

– Vi utvecklar också samarbetet med olika organisationer som gör uppsökande arbete bland unga och personer med missbruk.

När det gäller psyktjänsterna är det svårare – där är det kö, även om lindrigare problematik ska skötas av elev- och studerandevården.

– Men vi får väldigt mycket remisser till Ungdomsstationen.

Den som behöver tjänster på svenska kan dessutom köa förgäves – eller bli tvungen att anlita tolk. 

– Vi erbjuder tjänster också på svenska, men i vissa fall är vi i nuläget tvungna att anlita tolk. Rekryteringen av personal inom social- och hälsovården är utmanande, och det gäller i ännu högre grad svenskspråkiga, säger Pulkkinen.