Den färska ungdomsbarometern nyanserar ungdomens klimat- och miljöattityder. Trots att frågorna ställdes för ett år sedan, innan ungdomarna hade fått sin första spruta coronavaccin och medan larmrapporter om miljö och klimat trillade in, andas den framtidstro och hopp.
– Visst är det en överraskning. Vi vet att en förkrossande ångest åtminstone inte är bra, men hur de olika klimatkänslorna omsätts i politiska åtgärder och krav på förändring är förstås en annan sak, säger Tomi Kiilakoski vid nätverket för ungdomsforskning.
Elisa Gebhard, ordförande för Statens ungdomsråd, säger att helhetsbilden blir skev om man inte tittar närmare på siffrorna.
– Ungdomarna är ingen enhetlig grupp, och coronapandemin behandlade inte alla lika. En stor del av ungdomarna mår riktigt bra, och det är bra att de tror på framtiden, men många mår inte bra. Här finns en polarisering, säger hon.
Ungdomsbarometern 2021 är den första i sitt slag som fokuserar på uppfattningar och attityder i anslutning till hållbar utveckling och miljö. Den visar att den finns en bred konsensus bland finländare i åldern 15–29 år om att klimatförändringarna är reella och människodrivna, och att ungdomarna tror på vetenskapen.
Andelen ungdomar som bedömer att klimatförändringarna är människodrivna har ökat från 85 till 90 procent på fem år, och andelen som bedömer att kommande generationer får lida för det har ökat från 86 till 88 procent. Samtidigt har andelen som uppskattar att människan kommer att ta fram globalt hållbara lösningar på miljöproblemen ökat mest, från 48 till 70 procent.
– Man kan se en överraskande stark tilltro till att vi kommer att lösa problemen, säger Tomi Kiilakoski.
Elisa Gebhard säger att det behövs konkreta politikåtgärder för att öka ungdomarnas tilltro till att vi bekämpar klimatförändringarna på allvar.
– Det handlar om kommande generationers rätt till en livsduglig planet.
Köpbeslut och valdeltagande
När forskarna frågar hur miljöproblemen ska åtgärdas räknar ungdomarna upp nya produktionsmetoder, kunskap och upplysning, ny teknologi, förändrade konsumtionsvanor och internationella avtal som de viktigaste elementen. Hela 78 procent anser att de effektivast påverkar genom köpbeslut och genom att rösta i politiska val.
– Det är glädjande att så många uppfattar valdeltagande som ett viktigt sätt att påverka. Det visar att man förstår hur den representativa demokratin fungerar och att ansvaret för förändringen ligger på beslutsfattarna, säger Elisa Gebhard.
Betydelsen av hållbar utveckling delas brett på allmän nivå, men så snart frågorna går in på detaljer – som synen på miljöskatter, hårdare straff för miljöbrott eller klimatstrejker – splittras åsikterna. Till exempel ser yngre ungdomar och de med vänstersympatier i högre grad klimatstrejker som effektiva sätt att påverka.
– Det är väntat, och detsamma gäller för klimatdemonstrationer och civil olydnad. Inställningen klyver ungdomen, ofta enligt utbildningsnivå, ålder, kön och politiska preferenser, säger Tomi Kiilakoski.
Där klimatfrågan har tagit lejonparten av miljöproblematikens utrymme i den offentliga debatten visar barometern att åtminstone ungdomarna är väl införstådda också med att naturens mångfald utarmas, och att det gör ont.
– Det är ändå överraskande att hela tre fjärdedelar uppger att de känner sorg för att naturens mångfald utarmas, säger Kiilakoski.
Över hälften av ungdomarna diskuterar klimatångest, och en femtedel gör det ofta. En annan femtedel har aldrig gjort det. På en fråga om man upplever otillräcklighet inför miljöutmaningarna svarar grovt taget en tredjedel ja och lika många nej.
– Man ser en tydlig tudelning i frågor som beskriver vad man känner och upplever i miljöfrågor, säger Kiilakoski.
Känslor ska bearbetas
Julia Sangervo vid Finlands psykologförbund som var med om att utreda klimatångest och andra miljörelaterade känslor i barometern noterar att känslorna är kopplade både till varandra och till klimatåtgärder. Barometern visar att den vanligaste klimatrelaterade känslan är det välbehag som uppstår när man väljer hållbart i vardagen.
– Särskilt intressant är att det här välbehaget står i stark relation till känslan av att avstå något som man finner viktigt och till den sorg man upplever av att naturen utarmas. Det kan handla om en process där man sörjer att naturen utarmas, där sorgen motiverar till klimatgärningar och där gärningarna skapar välbehag. Det visar hur viktigt det är med känslor för att klara av miljökriser, säger hon.
Sangervo säger att man borde erbjudas möjligheter att bearbeta sina känslor kring miljökriserna.
– Det kunde underlätta för att kanalisera känslorna till gärningar förenliga med ens egna värderingar.
Generellt nyanserar barometern bilden av ungdomarnas uppfattningar i samhällsfrågor. Det blir tydligt att flickor och kvinnor i snitt har positivare miljöattityder än pojkar och män. Ungdomsbarometern har gjorts sedan 1994. Med det perspektivet ser Tomi Kiilakoski en stark kontinuitet i det finska samhället.
Årets barometer visar att ungdomarna inte var lika nöjda med livet 2021 som strax före pandemin, men ändå lika nöjda som fem år innan. Pandemin rubbade inte heller ungdomarnas framtidstro. Titeln på årets barometer Hållbart som bara den (fi. Kestävää tekoa) anspelar inte bara på hållbarhetstemat.
– Vi ser rätt få större attitydförändringar trots att barometern gjordes under pandemin. Det visar på kontinuitet, att det finska samhället höll för en coronakris. Finland har mer av kontinuitet än av förändring, säger Kiilakoski.
