Klimaträttegångar ökar i Europa - snart kan det också bli verklighet i Finland

Klimaträttegångar ökar runtom i världen i takt med att stater och företag beskylls för att inte agera i enlighet med Parisavtalets mål. I flera fall handlar det om medborgare och organisationer som yrkar på att statens klimatbeslut inte lyckas trygga de mänskliga rättigheterna.

– Rättsfallen som berör klimat är betydelsefulla eftersom de förnyar, skakar om och uppdaterar nuvarande rättssystem, säger Kaisa Kosonen som är klimat- och energiexpert vid miljöorganisationen Greenpeace på ett tillfälle arrangerat av Centret för klimat-, energi- och miljörätt vid Östra Finlands universitet och Erik Castrén institutet vid Helsingfors universitet. På seminariet diskuterade experter klimaträttegångar och deras inverkan på Finland.

I Finland har staten eller myndigheter aldrig ställts till svars vid en finsk domstol för otillräckliga klimatbeslut. Finland ingår däremot i gruppen av europeiska länder som åtalas i ett uppmärksammat europeiskt mål.

Det handlar om sex portugisiska barn och ungdomar som med stöd av organisationen Global Legal Action Network lämnade in en stämningsansökan 2020. Ungdomarna hävdar att 33 av Europarådets 47 medlemsstater med de största växthusgasutsläppen, medräknat Finland, bryter mot deras mänskliga rättigheter till liv och en hållbar framtid eftersom ländernas klimatåtgärder inte är i linje med Parisavtalet.

– Vi väntar på att se hur avgörande kommer att påverka Finland, säger Elina Pirjatanniemi, professor i folkrätt och statsrätt vid Åbo Akademi.

Pirjatanniemi tror att vi snart också kommer att se rättsfall som berör klimatkrisen i Finland.

Den nya klimatlagen behandlas just nu av riksdagen och ska träda i kraft i sommar. På hösten ska lagen kompletteras med bestämmelser angående vem som får pröva regeringens klimatåtgärder i domstol eftersom regeringen inte lyckades enas om det under beredningen av den nya klimatlagen.

Hittills har Finlands klimatlag saknat tydliga bestämmelser om vem som har rätt att besvära sig vid en domstol i frågor som berör klimatlagstiftningen och det har försvårat olika aktörers möjligheter att ifrågasätta statliga klimatbeslut.

Enligt en färsk utredning som beställdes av Miljöministeriet borde den nya klimatlagen innehålla en bestämmelse som skulle ge bland annat närings-, trafik- och miljöcentraler, miljöorganisationer och sametinget rätt att pröva regeringens klimatbeslut i domstol.

– Det är min förhoppning att bestämmelser om besvärsrätt finns med i klimatlagen, som skulle ge oss en tydlig rättslig väg för att utmana statliga klimatåtgärder, säger EIina Pirjatanniemi.

Om besvärsrätten förtydligas i den nya klimatlagen ger det en knuff åt klimatarbetet i rätt riktning, eftersom staten och myndigheter i högre grad skulle tvingas beakta risken för att ställas inför rätta.

Domstolarnas avgöranden i fall som berör klimatet kan spela en viktig roll för hur politiska processer beaktar bland annat ansvars- och kostnadsfrågor i bekämpningen av klimatkrisen.

I Tyskland tvingades regeringen exempelvis skärpa sin klimatlagstiftning efter grundlagsdomstolens avgörande förra året. Den tyska grundlagsdomstolen slog då fast att landets klimatlag inte innehåller tillräckliga klimatåtgärder för att trygga framtida generationers mänskliga rättigheter.

- Klimaträttegångar håller beslutsfattare vakna. En rättsstat måste ha ett system som bygger inte bara på maktdelning utan också på respekt för grundläggande och mänskliga rättigheter, och rättsväsendet har en roll att spela i detta, säger högsta förvaltningsdomstolens president Kari Kuusiniemi.

Medan klimaträttegångar visserligen kan vara en viktig drivkraft för effektivare klimatåtgärder innebär rättegångar samtidigt långsamma processer. Klimaträttegångar utesluter alltså inte behovet för snabba politiska lösningar på klimatkrisen för att vi ska uppnå Parisavtalets mål.

– Domstolsprocesser är punktinsatser och förändrar inte samhället på ett systematisk sätt, men domstolar kan väcka och förmedla röster som inte hörts i politiska processer, säger Tuomas Ojanen, professor i statsrätt vid Helsingfors universitet.