"Vi måste tala om människorättsfrågor inom den finländska idrotten"

Mänskliga rättigheter inom idrotten har varit ett hett samtalsämne under de senaste åren. Bland annat friidrotts-VM och handbolls-VM har arrangerats i Qatar och fotbolls-VM står på programmet i det icke-demokratiska landet om ett år. Motorsporten kör tävlingar i Bahrain och Saudiarabien, ishockey-VM var nära att avgöras i diktaturens Belarus och i Afghanistan har kvinnor förbjudits idrotta medan OS-värden Kina beskylls för folkmord inför tävlingarna i Peking i februari.

Det som mer sällan lyfts fram till diskussion är människorättsfrågor inom idrotten här på hemmaplan. Eller frågorna lyfts fram som enskilda ärenden. Men mer sällan samlas frågor om jämställdhet, rasism, barnens rättigheter och rättigheter för människor med funktionsvariationer under paraplyet mänskliga rättigheter.

– Staten har en skyldighet att se till att mänskliga rättigheter respekteras och att de garanteras för samtliga människor, säger Kaari Mattila, generalsekreterare för Förbundet för mänskliga rättigheter.

För att uppmärksamma de utmaningar som finns inom idrotten startar Förbundet för mänskliga rättigheter en kampanj som ska öppna ögonen för alla inblandade och i förlängningen skapa en bättre och tryggare idrott där allas mänskliga rättigheter respekteras och tas i beaktande.

– Idrotten är på sitt sätt lite gammalmodig och det saknas en djupare förståelse för att det handlar om mänskliga rättigheter. Det är inte något grenar, förbund och klubbar kan välja att antingen följa eller inte göra det. Enligt lagen måste alla göra det, säger Mattila.

– Just nu händer det rätt mycket inom idrotten och därför är det rätt tidpunkt för den här kampanjen. Genom en offentlig kampanj med kända idrottare i tider då de här sakerna diskuteras mycket är det en bra möjlighet att påverka och förändra idrotten till något bättre, säger Tommy Lindgren som planerar kampanjen.

Lindgren berättar att Förbundet för mänskliga rättigheter bjudit in alla grenförbund i Finland. Nästan hälften av dem är med i kampanjen och de är alla positivt inställda att delta i kampanjen och att lära sig hur de kan bli bättre.

– Om inte allas mänskliga rättigheter respekteras är idrotten sönder, säger Lindgren.

Förbundet för mänskliga rättigheter utbildar förbunden och de idrottare som är med i kampanjen och tanken är att det just är förbunden och ledarna som ska driva förändringsarbetet inom idrotten.

– Vårt mål är att skapa en helhetsbild av mänskliga rättigheter. Vårt mål är att flytta fokus till Finland och vad vi kan göra här, säger Lindgren.

– Hur ser idrotten ut för en person som hör till någon minoritetsgrupp? Det är fruktansvärt tragiskt att vi fortfarande år 2021 lever i en värld där toppidrottare inte vågar vara sig själva.

Generalsekreterare Kaari Mattila säger att de inhemska människorättsfrågorna är ett rätt färskt diskussionsämne.

– Lagen kräver att de mänskliga rättigheterna garanteras och det vill vi öka förståelsen för.

Homofobi, rasism, misogyni, trakasserier och övergrepp är relativt vanligt inom idrotten i Finland. Då Finlands centrum för etik inom idrotten FCEI för ett drygt år sedan presenterade resultaten från sin utredning om förekomsten av sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön inom finländsk tävlingsidrott var slutresultatet nedslående.

• Läs också: Färsk utredning: Var tredje kvinnlig idrottare utsätts för sexuella trakasserier – sexism och homofobi vanligt inom idrotten

– De här problemen är inte unika för idrotten utan de finns i hela samhället. Tyvärr har det undersökts väldigt lite hur de mänskliga rättigheterna förverkligas inom idrotten i Finland, säger Mattila.

En aspekt hon tar upp som sällan diskuteras är barnens rättigheter.

– Får barnen tillräckligt vila och fritid. Kan vi granska idrotten utifrån perspektivet barnens rättigheter? undrar hon.

– En annan viktig sak är idrottarnas yttrandefrihet. Får de uttala sig i de frågor de vill eller finns det krafter som vill påverka dem? Idrottarna har ingen skyldighet att ta ställning i olika samhälleliga frågor men de har en rätt att uttala sig.

Lindgren och Mattila poängterar att grenförbunden och föreningarna har en skyldighet att försvara samtliga medlemmar mot diskriminering oberoende vilken form den har.

– Förbunden ska vara stolta över att få finnas till för sina medlemmar och medlemmarnas bästa, säger Lindgren.

– Idrotten är en källa för välmående för väldigt många unga och vuxna. Men tyvärr kan alla fortfarande inte delta i idrotten som sig själva också om de ska ha rätt till det.

För att alla ska kunna delta i idrotten på ett tryggt sätt och som sig själva krävs det enligt Mattila och Lindgren att de som leder idrotten känner till lagen och att den följs.

– På det sättet försvaras allas rättigheter. Det finns väldigt mycket bra inom idrotten men också stora risker. Därför finns det också ett stort ansvar, säger Mattila.