Finansministeriet: Nio miljarder ska hittas på två valperioder

Före riksdagsvalen brukar Finansministeriets tjänstemän måla upp sina siffror för kommande år. Ekonomin borde balanseras med nio miljarder, varav sex miljarder nästa valperiod. Det är i så fall en hårdare takt än Samlingspartiet som tänkt sig en miljard per år.

Lauri Kajanoja, koordinator för den ekonomiska politiken, säger att det är svårt att undvika åtgärder som varken skulle drabba den sociala tryggheten, vården eller skolorna.
Sylvia Bjonsylvia.bjon@hbl.fi
08.12.2022 17:48
Nästa regering och därpå följande borde hitta totalt nio miljarder, genom att skära ner, ta in mera skatter eller göra reformer som stärker ekonomin. Om man inte gör något alls, så växer den offentliga skulden till 85 procent jämfört med bnp efter de två följande valperioderna, och till 100 procent efter 15 år.
Det är den huvudsakliga kalkylen i Finansministeriets så kallade tjänstemannainlägg.
Av dessa ska hela sex miljarder hittas under följande fyra år för att få ner lånekostnaderna, och tre miljarder de därpå följande, enligt ministeriet.
Flera politiska partier tävlar redan om sparmål. Bland annat har Samlingspartiet slagit fast att målet är att balansera med en miljard per år. Finansministeriets förslag för nästa valperiod går längre.
Att skapa tillväxt och genomföra reformer förekommer också i valprogrammen. SFP, som lanserade sitt valprogram på torsdagen, vill se ett tillväxtmål på två procent per år och ett sysselsättningsmål på 80 procent.
Men Lauri Kajanoja, koordinator för den ekonomiska politiken, säger ändå att man inte kan förlita sig enbart på tillväxt och reformer nästa valperiod, utan en stor del måste sparas.

Går in på obekväma nedskärningar

Eftersom effekten av reformer kommer med så lång fördröjning tror Kajanoja att det underlättar mot slutet av decenniet, men inte under den valperiod som börjar i vår.
– Man tvingas nog göra över hälften i form av sparåtgärder eller högre intäkter under nästa valperiod, eftersom effekten av reformer kommer med fördröjning.
Det innebär, enligt Kajanoja, att det är svårt att undvika obekväma beslut. Den sociala tryggheten, vården och utbildningen kan inte alla hållas utanför i sin helhet, menar han.
Ett förslag som berör den sociala tryggheten är att förändra den inkomstrelaterade arbetslöshetspengen. Det är ett förslag som kommit från tjänstemannahåll tidigare, men det finns också i flera partiers valprogram. Finansministeriets förslag är att längden på stödperioden skulle bestämmas av hur länge man varit i arbete innan.
– Att vi tar upp den frågan här betyder inte att det behöver vara först i prioritetsordningen, utan mer att vi ser det som realistiskt, säger Kajanoja med hänvisning till att förslaget redan förekommer i den politiska debatten.

”Tjänstemän ska inte spika politiska mål”

Tjänstemannapamfletten brukar ges ut inför vårens riksdagsval och nästa regeringsprogram.
Traditionen i sig har också den här gången fått kritik.
”Finansministeriets tjänstemannainlägg innehåller hård politik igen. Tjänstemännen borde genomföra beslutsfattarnas politik och producera information, inte spika upp politiska målsättningar”, kritiserar chefsekonom Patrizio Lainà vid fackcentralen STTK på Twitter.
Finlands näringslivs direktör Penna Urrila håller däremot med om storleksordningen på ministeriets sparmål.
”Vi håller med om storleksordningen, men fokus borde ligga på att dra ner kostnaderna och på reformer”, skriver han på EK:s blogg.
Finansministeriets pamflett tar inte i detalj ställning till hur det ska balanseras, utan lämnar det till politikerna, säger kanslichef Juha Majanen.
– Vi har inte gjort någon fördelning mellan vad som ska hittas i utgifter, skatter eller reformer, men samtliga kommer att behövas.
Ett annat centralt budskap från ministeriet är att skynda på den gröna omställningen.
Alla stora sparförslag är ändå inte nödvändigtvis dramatiska ur medborgarens synvinkel, påpekar understatssekreterare Susanna Huovinen som granskat förvaltningen.
– Det finns sätt som inte låter så radikala alls. Som digitalisering, och att se över hur effektivt vi samarbetar kring servicenät och fastigheter och olika myndigheter, säger Huovinen.
Också kommunernas uppgifter kan vara för många för en del små kommuner, trots att vården flyttar. Huovinen säger att man behöver granska om alla kommuner har möjlighet att axla det de gör i dag.

ANDRA LÄSER