Redan inledningen är effektfull. Teo Ala-Ruona, Camille Auer och Alvi Haapamäki stämmer tillsammans upp i en harmonisk, ordlös stämsång som blandas med högtalarens bas för att småningom stegras mot ett crescendo. Från scenens tak hänger krukväxter, som i sin uppochnervända position väcker associationer till svajande sjögräs, men också diverse udda föremål som vid närmare anblick visar sig vara olika slags vattenbehållare och -sprutor.
ANDRA LÄSER
