Verkligheten ser dyster ut på gatorna i Helsingfors – därför kräver allt fler brukarrum

– Finland är ett amfetaminland och det har varit den vanligaste drogen länge. Men sedan ett par år tillbaka har andra preparat, som MDPV och andra stimulanter, blivit vanligare. Dessutom har blandmissbruk blivit vanligare, säger Annuska Dal Maso, som ansvarar för det uppsökande arbetet vid A-klinikstiftelsen.

MDPV står för metylendioxipyrovaleron och är ett psykoaktivt ämne. I höga doser liknar preparatet metamfetamin. Andra vanliga hårdare droger är gamma och gamma-butyrolakton. Heroin är inte särdeles vanligt i Finland medan både ecstasy och kokain betraktas som relativt vanliga partydroger.

– Tillgången på droger är mycket större i dag. Det gäller alla typ av preparat – de går att beställa till den egna brevlådan. Det är främst internet och specifikt Tor (ett system för ospårbar och anonym kommunikation på internet, reds. anm.) som har gjort det lättare att köpa droger.

Under hela 2000-talet har antalet dödsfall orsakade av narkotikaförgiftning och långvarig användning av narkotika ökat i Finland. I nuläget dör fler finländare per år av narkotika än i trafikolyckor.

Finland toppar statistiken över antalet unga personer som dör av narkotikarelaterade orsaker, enligt den senaste Europeiska narkotikarapporten. Eftersom olika länder bokför dödsorsaker på olika sätt är siffrorna inte direkt jämförbara men ändå vägledande, säger flera av de experter som HBL intervjuat.

Sammanlagt 258 personer dog av narkotikarelaterade orsaker i Finland under 2020 och 76 av dem hade inte hunnit fylla 25 år. En stor del av dessa dödsfall var oavsiktliga förgiftningar.

Läs också:
Tröskeln att använda stimulerande medel har sjunkit i Finland
Amfetaminet fortsätter forsa genom avloppssystemen

En av de mest oroväckande trenderna enligt Dal Maso är just att brukarna är allt yngre. På gatorna i Helsingfors träffar hon regelbundet unga utsatta personer.

– Personer som missbrukar är yngre och det som särskilt sticker ut är att de här utsatta personerna använder hårda droger. Att injicera är utbrett bland unga.

Enligt Dal Maso var normen för ungefär 10 år sedan att unga personer som led av missbruksproblematik främst drack sprit och ibland använde buprenorfin, mer känd under varumärkesnamnet Subutex.

– Också brukarprofilen har förändrats. Tidigare förekom det en klar uppdelning mellan de som missbrukade alkohol och de som missbrukade narkotika. Den här gränsen har suddats ut och numera har vi många som missbrukar både alkohol och narkotika, säger Dal Maso.

Precis som sakkunniga vid Institutet för hälsa och välfärd (THL) påpekar också Dal Maso att blandmissbruk är den farligaste formen av missbruk.

I dagsläget saknar personer som har missbruksproblem alla typer av skyddsnät. Utsattheten beror delvis på att narkotikahandeln ser annorlunda ut än tidigare. Unga personer köper droger anonymt på nätet och kommer inte på samma sätt i kontakt med äldre och mer erfarna personer.

– För 20 år sedan tog de äldre hand om de yngre. De visade hur man injicerar rätt och kunde på ett allmänt plan tala om hur man använder droger säkert, säger Dal Maso.

Den yngre generationen håller sig till sina egna grupper och vill inte ha något att göra med gamla rävar. Det här leder till att de yngre inte har någon aning om hur man ska gå tillväga och det gör missbruket till en särskilt farlig verksamhet.

I huvudstadsregionen finns uppskattningsvis 8 000 personer som använder narkotika intravenöst. Att injicera droger med smutsiga nålar i lokaler som inte är sterila innebär en stor risk för olika bakterieinfektioner, som i värsta fall kan vara dödliga.

Personer som injicerar narkotika har också en stor risk att få en virusinfektion, som hiv eller hepatit. Majoriteten av alla nya fall av hepatit C i Finland konstateras bland personer som använder narkotika intravenöst.

Avsaknaden av mentorskap betyder bland annat att kunskaperna om olika hälsorisker förblir bristfälliga. Enligt Dal Maso beror det helt enkelt på att unga missbrukare inte känner till att infektionssjukdomar kan sprida sig om man delar nålar med varandra.

– I Helsingfors har vi haft fler fall av hiv än på många år vilket helt och hållet beror på informationsbrist.

Tidigare i år sammanställde två av THL:s experter, Sanna Kailanto och Inari Viskari, en rekommendation för att förebygga narkotikadödsfall i Finland. Bland rekommendationerna finns särskilda brukarrum där man kan använda narkotika säkrare och mer hygieniskt under övervakning av hälsovårdsproffs.

Övervakade brukarrum finns runtom i världen, också i Norden. Både Danmark och Norge har brukarrum.

Övervakade, sterila brukarrum skulle förebygga infektioner, överdoser och andra potentiella skador. I samband med brukarrum kunde man till exempel testa sig för virusinfektioner och få viktig information om olika hälsorisker. En tidig diagnos är viktig för att få rätt sorts sjukvård men också för att hindra ytterligare smittspridning av till exempel hiv och hepatit.

Helsingfors har haft planer på att genomföra ett försök med övervakade brukarrum. Stadens social- och hälsovårdssektor har gjort en omfattande utredning, som blev klar i februari 2019. I utredningen kom man fram till att fördelarna med brukarrum är många. Samma år föreslog man till statsrådet att en speciallag, som skulle möjliggöra försöket, skulle stiftas.

Däremot har regeringen inte främjat förslaget på något sätt. Helsingforspolitikern och riksdagsledamoten Veronika Honkasalo (VF) lämnade in ett skriftligt spörsmål i ärendet men fick som svar att regeringen inte har någon avsikt att agera i ärendet.

I sin utredning av brukarrum inkluderade Helsingfors stad också en enkätundersökning som gjordes bland personer med missbruksproblem. Man frågade bland annat vilken typ av tjänster som skulle vara viktiga att erbjuda i samband med brukarrum. De allra flesta av de 364 personer som svarade på enkäten ville ha rådgivning, olika hälsovårdstjänster, mat, kaffe och möjlighet att träffa en socialarbetare.

En del av narkotikaförgiftningarna sker på grund av att användaren inte med säkerhet vet vad hen köpt på den olagliga marknaden. Till de tjänster som erbjuds i samband med brukarrum hör ofta testning och identifiering av ämnen.

– Utvecklingen är skrämmande och drogpolitiken måste förnyas. De verktyg och tillvägagångssätt som vi har fungerar helt enkelt inte. Spelplanen har förändrats så markant under de senaste tio–tjugo åren men metoderna vi har är fortsättningsvis de samma, säger Annuska Dal Maso.

För att rädda liv måste tillgången till vård förbättras. När en person är redo att ta emot vård måste det ske enkelt och snabbt.

– Skadereducerande arbete ska vara högsta prioritet. Det innefattar brukarrum där vi kan nå ut till de klienter som annars inte söker sig till vården. Med hjälp av brukarrum skulle vi kunna ta hand om utsatta personer och hålla dem vid liv tills de är beredda att söka sig till vården. Och då är det bråttom, säger Dal Maso.

Staden uppskattar att personalkostnader för ett övervakat brukarrum skulle ligga kring 550 000 euro per år. Utöver det skulle utrustning och hyra för en lokal på 250 kvadratmeter skapa kostnader på cirka 75 000 euro. Om brukarrummet skulle öppnas i samband med en social- och hälsorådgivning för personer som använder droger skulle kostnaderna vara betydligt mindre.

Enligt en förfrågning som nyhetsbyrån STT nyligen gjorde understöder Vänsterförbundet, De Gröna och SFP brukarrum medan Samlingspartiet och SDP uppger att man är försiktigt positivt inställd. Kristdemokraterna befarar att brukarrum leder till att narkotikamissbruk blir mer acceptabelt medan Sannfinländarna anser att lösningen ökar narkotikaproblemen. Rörelse Nu skulle hellre lägga pengar på förebyggande verksamhet än brukarrum. Centern understöder inte brukarrum men ger inte heller någon motivering varför.

Tidigare i veckan överskred ett medborgarinitiativ om brukarrum 50 000 underskrifter och kommer därmed att behandlas i riksdagen. Också inom Helsingforspolisen anser man att övervakade brukarrum skulle lösa flera av de problem och skador som uppstår vid narkotikamissbruk.

En annan person som offentligt förespråkar brukarrum är Kimmo Nuotio, professor i straffrätt vid Helsingfors universitet. Nuotio har både uttalat sig i medier och deltagit aktivt i diskussionen på Twitter. Han har till och med uppmuntrat till en viss civil olydnad för att påskynda processen att öppna övervakade brukarrum.

Eftersom narkotikabruk är straffbart enligt den gällande lagstiftningen är personer som missbrukar narkotika tvungna att injicera exempelvis på allmänna toaletter, i trapphus eller i parker. Förutom att brukarrummen kunde erbjuda en plats för dem att använda narkotika på ett säkrare och mer hygieniskt sätt skulle sprutor och nålar samlas in så att de inte skräpar ner stadsmiljön.

I Köpenhamn uppskattar man att upp till 90 procent av den narkotikaanvändning som tidigare skett utomhus flyttats till de övervakade brukarrummen. En orsak till att rummen varit så framgångsrika är att olika tjänster och myndigheter samarbetar med varandra, dessutom har klienterna tagit en aktiv roll i att utveckla verksamheten.
Läs också:
Brukarrum minskar på oroligheter – men måste placeras klokt
Inga dödsfall i överdos i Nordens största brukarrum

Andra skadereducerande reformer som Annuska Dal Maso förespråkar är avkriminalisering av bruk och innehav av små mängder narkotika. Hon är inte ensam. Bland annat forskningsprofessor Pekka Hakkarainen vid THL menar att den finländska drogpolitiken är föråldrad och konservativ.

– Missbruk och kriminalitet borde skiljas åt. Den nuvarande situationen är sådan att personer som vill ha hjälp inte vågar göra något eftersom de är rädda för straff. Rädslan tvingar dem djupare ner i träsket eftersom en fällande dom är något man vill undvika, säger Dal Maso.

Portugal lyfts ofta fram i det här sammanhanget som ett land som driver en progressiv och framgångsrik narkotikapolitik. Också THL betraktar Portugal som ett gott exempel. I början av 2000-talet plågades landet av de värsta missbrukssiffrorna i hela Europa.

Sedan 2001 är det inte längre straffbart att använda narkotika. Landet har inte förvandlats till rekreationsanvändarnas paradis, utan har i stället effektivt och konsekvent lyckats minska antalet dödsfall och överdoser. Dessutom har spridningen av både hepatit och hiv minskat. Resultaten är en summa av flera omfattande reformer.

I stället för straffrättsliga påföljder erbjuder Portugal personer som använder narkotika vård och olika stödtjänster.

– Vi straffar inte personer som missbrukar alkohol. Man kan till och med dricka ihjäl sig – det är inte straffbart. Varför straffar vi personer som lider av annan sorts missbruk? Det är en konstig logik, säger Dal Maso.